Kulturkonsumtion april

En samling av en del av det jag läst, sett och gjort under april.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

The Voltage effect – John List (B-)
Känns väldigt godtycklig i vad den säger behövs för att skala upp företag/idéer. Olika nivåer på tankarna, och med dålig struktur som inte går att sammanfatta på ett vettigt sätt. Roliga och snygga exempel, men mer som underhållning än som en guide.

The future of another timeline – Annalee Newitz (B)
Tidsresande feminister kämpar för kvinnors och icke-normativa människors rättigheter, i kamp mot en grupp män som kämpar för motsatsen. Snygg och smart sci-fi.

Vem kan segla – Henrik Schedin (B-)
Henriks förhoppade debutverk, kring en familjevän med Downs. Skiftar mellan idéhistoriskt utforskande och personligt berättande. Mer av ett akademiskt arbete blandat med lite självbiografi, än en berättelse kring kvinnan.

This is how you lose the time war – Amal El-Mohtar, Max Gladstone (B-)
Kärlek uppstår mellan tidsresande fiender, där den ena baseras i teknologi och den andra i naturen, där båda kämpar för att skapa framtiden den egna rasen dominerar. Underhållande smart och författarna verkar ha haft väldigt roligt, men griper aldrig riktigt tag i mig.

Halva Malmö består av killar som dumpat mig – Amanda Romare (C)
Dagboksform kring sex, relationer och sökandet efter kärlek. Grunt och frustrationsframkallande. Titeln är fantastisk, men jag förstår inte hypen kring boken. Älskade dock att Hålehall dök upp, vilket framkallade fina minnen från helgerna där.

Sett

Kulturfrågan kontrapunkt, 2022 (B)
Pretentiositet 10 av 10. Underbart.

Husdrömmar, 2022 (B)
Alltid roligt att se.

Collective (A)
Mörk dokumentär kring de enorma brister i det rumänska samhället, med utgångspunkt i sjukvårdssystemet och vad som hände efter en brand på en nattklubb. Fler dog på grund av sjukhusbrister baserat i korruption, än som gjorde där och då under kvällen.

Döden på Nilen (B-)
Precis så dålig/bra som förväntat.

Kulturkonsumtion mars

En samling av en del av det jag läst, sett och gjort under mars.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Moose heads on the table – Karin Tenelius, Lisa Gill (C-)
Halvtradig genomgång av författarnas erfarenheter med att delegera ledarskap och ansvar till medarbetarna i organisationer. Bygger på Fredrik Laloux teorier om teal organisationer, men känns mest som en reklambok för författarnas konsultbyrå.

Elias Portolu – Grazia Deledda (B)
Om livet som man på lantliga Sardinien, där huvudkaraktären efter att ha suttit i fängelse några år kommer hem och omedelbart förälskar sig i sin storebrors fästmö. Att hålla sig borta blir en kamp som han inte vinner. Översättningen känns som att den inte riktigt lyckas förmedla originalets känsla, men tillräckligt mycket skiner igenom för att den ska vara vacker och underhållande.

Pygmalion – George Bernard Shaw (A-)
Smart modernisering av den ursprungliga Pygmalionberättelsen, jag förstår att den ses som en klassiker, Shaw blev så framgångsrik och ansedd som han blev.

Bönderna: Hösten – Władisław Reymont (B)
Ett långsamt utforskande av relationer och livet på landsbygden i Polen. Känns som den polska motsvarigheten till Kristin Lavransdatter eller Utvandrarna; ett nationalepos.

When you are old – W. B. Yeats (B+)
En samling av Yeats fram tills han fick Nobelpriset 1923. Jag njuter av rimmen och rytmen i dikterna, utan att bli ivägsvept på mentala äventyr eller upptäckter.

Mors rival – Jacinto Benavente (B)
Freudianskt kärleksdrama som börjar som ett mordmysterie och slutar på ett sätt som lämnat mig mållös och undrande vad jag precis upplevt om jag sett den i teatersalongen.

De skapade intressena – Jacinto Benavente (A)
Benavente imponerar stort med sin psykologiska människoförståelse och smarta skapande av intriger. Här kring hur sunk cost leder till att man bedrar sig själv såväl som andra.

Änglarnas uppror – Anatole France (A)
Det finns många anledningar att inte tro på gud som en allsmäktig och god gud. Det har änglarna upptäckt, och faller av olika anledningar och funderar över om det är värt att göra revolt och försöka störta den despotiska demiurgen. Underhållande och smart satir, där France uppenbart har god koll på sina religiösa skrifter.

Autisterna: om kvinnor på spektrat – Clara Törnvall (B)
Behagligt och insiktsfullt kring den dåliga förståelsen av hur autism tar sig uttryck hos kvinnor, i nutid såväl som historiskt. Författaren fick själv sin diagnos först i fyrtioårsåldern.

Markens gröda – Knut Hamsun (B)
Norsk nationalberättare i samma anda som Sigrid Undset. Bönder. Jordbruk. Relationer. Väldigt mycket samma nybyggaranda som Vilhelm Moberg, men Utvandrarna är bättre för att man vecklas djupare in i berättelsen och den får det utrymme ett liv behöver.

Sett

The weekend away (D)
Riktigt usel thriller med svag story och dåliga skådespelare.

The King’s Man (D)
Förvånansvärt dålig och långt ifrån humorn i de tidigare filmerna i serien.

The Batman (C-)
Mörk utan att ge någon kontrast som ger mersmak. Bra skådespelarinsats från Robert Pattinson, men det är också det enda positiva jag har att säga om den. Delvis säkert för att jag inte är ett fan av Batman.

Kulturkonsumtion februari

En samling av en del av det jag läst, sett och gjort under februari.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Sophia, der Tod und ich – Thees Uhlmann (B+)
Underhållande med mängder av små underfundigheter kring livet och döden. Ljudboksversionen där Thees själv läser in boken förhöjer allting ett snäpp till.

Dolda gudar – Nils Håkanson (B)
Fascinerande om översättningens utveckling genom den svenska historien, utmaningarna med arbetet och hur den översatta litteraturen egentligen måste räknas till den svenska litteraturkanon.

Modern monopolies – Alex Moazed, Nicholas Johnson (B)
Användbar genomgång av vad det innebär att vara ett plattformsföretag, med nyttiga tankegångar, avgränsanden och fokus för Meela.

Fun home – Alison Bechdel (A)
Vacker grafisk novell kring att växa upp med en far som förnekade sin homosexualitet, och utmaningen i att få uttrycka sin egen person.

Känslofällan – Siri Helle (B)
Enkel genomgång av grundläggande psykologiska utmaningar och hur man kan hantera dem. Kunskap som hade varit nyttig för alla att ha.

Rättshaveristiskt beteende – Jakob Carlander, Andreas Wedeen (B)
Boken som är precis vad den utger sig för att vara. Bra stöd och hjälp för personer utan utbildning i mellanmänskligt bemötande som utsätts för rättshaveristiskt beteende i sina tjänster.

Kransen – Sigrid Undset (B)
Norges nationalepos känns som ett nationalepos. Engagerande språk och fint illustrerat av mänskliga dilemman mellan känslor och förnuft.

Was man von hier aus sehen kann – Mariana Leky (A-)
Roligt och vackert meditativt om invånarna i en by och hur de hanterar livet. Uppläsningen av Sandra Hüller är underbar i sin lågmälda sensualitet.

Sett

Sing 2 (B)
Underhållande på precis det förväntade sättet. Än bättre än ettan.

Raya and the last dragon (C)
Fina miljöer, men lite förutsägbar och tråkig handling.

Spider Man: No way home (A-)
Fantastiskt sammelsurium av spidermanfilmernas historia. Smart och överraskande, tillåter sig själv att stanna upp i känslor, stillhet och fantastiska skådespelarprestationer. Så här vill jag att superhjältefilmer ska vara.

Hillsong: Gud blir viral (B-)
Hade högre förhoppningar om att dokumentären skulle fokusera på vad det är som gjort att Hillsong blivit så oerhört framgångsrikt, istället för på de brister som finns och funnits historiskt.

På spåret, 2021-2022 (A)
Alltid fantastiskt, i år än mer så när komikerna var bäst och finalen bestod av Ina Lundgren & Hanna Hellqvist mot Jonatan Unge & Cecilia Düringer.

Kulturkonsumtion januari

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under januari. Jag har lyssnat på mer saker, men som vanligt inte brytt mig tillräckligt för att skriva ner det.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

No rules rules: Netflix and the culture of reinvention – Reed Hastings & Erin Meyer (B)
Netflix jobbar för en miljö där alla presterar på max, och betalar därför de högsta löner som går för kompetensen de har. Anställda uppmuntras att ta möten med andra arbetsgivare, och ifall de blir erbjuda högre lön matchar Netflix det. Deras paroll är “frihet och ansvar”. Fri semester, arbetstider och förmågan att ta fria beslut. Undantaget är de delar där de _måste_ hålla sig till strikt lagstiftning, eller misstag är fatala.

Junge Frau, am Fenster stehend, Abendlicht, blaues Kleid – Alena Schröder (B)
Vackert utforskande av en nyupptäckt judisk bakgrund, där det nutida utforskandet blandas med anmoderns liv och leverne. Lite klumpigt ibland, författarens stil känns inte så polerad, men medryckande och engagerande.

Der Zauberberg – Thomas Mann (B)
Den bok jag ägnat längst tid åt att läsa. Började i augusti och avslutade nu. Värd det. Filosofisk och språkligt intressant, med en komplexitet som gör den svårläst men värd att läsa om igen.

City of brass – S. A. Chakraborty (B)
Lättsam fantasy med arabiska bakgrundstoner. Bra på att hålla livets komplexitet med en oklarhet kring vilka som faktiskt är goda och onda i berättelsen.

Der nasse Fisch – Volker Kutscher (C)
Hade inte klarat ett Bechdel-test, men är noirunderhållande och det var förstås kul att drömma sig iväg till Berlins gator och barer.

Sett

Encanto (B-)
En film som _nästan_ når fram på så många sätt. Sångerna är bra, men saknar ett oumph, berättelsen är bra, men för simpel, animeringen är snygg, men inget outstanding.

Casa de Papel, säsong 5 (B)
Fortsatt underhållande i sin spanskhet och jag är verkligen en sucker för heist-filmer och -serier.

Oslo 31 augusti (C+)
Triers andra film i Oslotrilogin. Ej så intressant som den första. En man kommer ut från en avvänjningsanstalt, möter vänner och försöker hantera livet, men slutar förutsägbart i suicid.

The suicide squad (C)
Uppföljaren. Mindless action på ett helt okej sätt. Var nog inte tillräckligt bakis för att faktiskt njuta av den.

The sex lives of college girls (A-)
Överraskande fint och bra om en heterogen samling människor på universitetet. Väldigt pk-representativt, men såpass underhållande att det inte blir för mycket skrivande på näsan av det.

No time to die (B)
Så här bra tycker jag inte Bond varit på länge. Levde upp till alla förhoppningar och mer därtill.

Pig (B+)
En av Nicholas Cage bästa roller, där han får vara nedstämd mästerkock som tröttnat på det livet och bara vill leva med sin gris i skogen, men tvingas ge sig in till stan i jakt efter sin kidnappade gris.

Cheer, säsong 1 (A-)
Ofantligt imponerande hur människan kan slängas omkring i luften, och pressa sig för en tränare som blivit som en mor. Snyggt tydliggörande av hur en sport/aktivitet kan rädda livet på människor, genom att ge ett fokus och ett sammanhang.

14 peaks (B+)
Nirmal Purja är en galen och stark man. Världens 14 berg över 8000 meter bestigs på 6 månader och 6 dagar. Ungefär 11 år snabbare än den näst snabbaste personen.

Världens värsta människa (B+)
Triers tredje film i Oslotrilogin, och också den bästa. Representerar så väl min generations relation till relationer och livet.

Shang-Chi and the Legend of the Ten Rings (B)
Kompetent action i kinesisk kontext med Marvels approach till film och historieberättande.

In the heights (C)
Lin Manuel Mirandas mindre intressanta sida, där det blir för mycket av hans sätt att sjunga och dansa.

Grand designs Sverige, säsong 2 (B-)
Fascinerande byggen, även om programkonceptet upprepas för tydligt för att det ska kännas genuint.

Hört

Ann Miura-Ko – Tim Ferriss show (B)
Inspirerande kring att åstadkomma saker i livet. Skiljer på att vinna och att inte förlora. Sikta alltid på att vinna.

Kulturkonsumtion december

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under december. Jag har lyssnat på mer saker, men som vanligt varit dålig på att skriva ner det. Antagligen för att jag lyssnar på 2x hastigheten, och hinner med för mycket på för kort tid.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Children of Dune – Frank Herbert (A)
Ett helt annat filosofiskt djup än hur sagan började. Kan verkligen se att man kan läsa den igen och igen och ta med sig nya delar av den i varje läsning. Hade tjänat på att läsa den fysiskt istället för att lyssna på den som ljudbok.

Why you will marry the wrong person – Alain de Botton (B-)
Underhållande och många bra insikter, men en förlegad inställning att likställa otrohet med sex med andra än ens partner, och att det är omöjligt att förlåta. Där har Esther Perel en betydligt sundare och mänskligare inställning.

The 5 love languages – Gary Chapman (A-)
Nyttig genomgång av fem olika sätt att kommunicera kärlek (genom ord, genom nyttohandlingar, genom fysisk närhet, genom kvalitetstid, genom gåvor) och de problem som kan uppstå när två parter förmedlar och uppfattar kärlek på olika sätt. Jag är benägen att skriva under på den interpersonella neurobiologins inställning att “kommunikationen är problemet”.

Talking to my daughter, a brief history of capitalism – Yanis Varoufakis (B)
Jag älskar sättet att argumentera på som Varoufakis använder sig av, där han börjar i hur och varför handelsekonomi uppstått, till att i slutändan argumentera för att makten över bankväsendet och ekonomin behöver ligga hos folket på ett sätt det inte gör när riksbankerna är skilda från politiken.

Sett

Blown away: Christmas (B+)
Glas är en häftig konstform, och funkar bra i tävlingsformat!

Klaus (A)
Underbar julfilm.

Der Junge muss an die frische Luft (B)
Fantastiska barnskådespelare illustrerar den tyske komikern Hape Kerkelings barndom. Det är en sorglig berättelse om användandet av humor som försvar mot obehag, i en fasad av lättsam underhållning.

A boy called Christmas (C)
Okej underhållning, men inte mer än så.

Ratatouille (A-)
Fantastisk. Vacker, rolig och smart.

Sällskapsresan 2: Snowroller (B)
Exakt vad som behövdes i sjuka mellandagar.

Reprise (B+)
Triers första film i Oslotrilogin. Mörk och snygg om livet som ung vuxen med aspirationer, och hur svårförutsägbart det är med vem som hamnar var.

Hört

Vanishing words – Radiolab (A-)
Väldigt fascinerande om språk och demens, bland annat med en studie på nunnor där man med 85 % träffsäkerhet kunde förutsäga vem som skulle drabbas av demens 65 år efter att de skrev en uppsats. Informationstäthet i språket var positivt förebyggande.

Kulturkonsumtion november

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under november. Jag har lyssnat på mer saker, men som vanligt varit dålig på att skriva ner det.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

A language older than words – Derrick Jensen (A)
Brutalt öppenhjärtlig och granskade av sin och världens historia. Boken är närmast poetisk i sitt försök att möta människans relation till världen och hur vi behandlar allt vi ser som annat. Den är på samma gång nihilistiskt mörk kring mänskligheten, och en kärleksförklaring till världen omkring oss och möjligheterna den innehåller.

Gör så här – Randall Munroe (C)
Småunderhållande med seriösa svar på halvdana frågor, men blir för mycket på en gång. Dessutom riktigt dålig översättning och korrektur.

Poltava – Peter Englund (B-)
Fantastisk för en MÖP, men alldeles för mycket siffror, detaljer och regementesgenomgångar för en normalintresserad person. Antalet människor upplevs som lågt med moderna referenser från världskrigen, men Englund gör ett bra jobb med att sätta det i perspektiv och måla upp Poltava som brutalt blodigt och en världsomvälvande förlust där Sverige tappade positionen som stormakt till förmån för Ryssland.

Mutant message down under – Marlo Morgan (B)
Jag försökte läsa boken med tre glasögon: som om jag inte vetat någonting om den, utifrån kunskapen om den bluff och utnyttjande den är, och utifrån min tyska väns vars liv den förändrat. Genomgående trevlig syn på vad människan borde fokusera på, synd bara att det är svept i en mantel av enorm kulturell appropriering. Vilket med den förförståelsen iofs också gör det till intressant läsning. Språkmässigt är den närmast harlequin.

Absolute resonance – Li Hu (C)
Standard webnovel med en protagonist som har haft det svårt, men upptäcker en fantastisk potential hos sig själv.

Nattkorpen – Johan Rundberg (B)
Trevlig deckarbok för ungdomar, väl förtjänt av Augustpriset i den kategorien

One, none and a hundred-thousand – Luigi Pirandello (B)
Repetitivt berättande om realisationen att andra personer ser på en på ett annat sätt än vad man själv gör. Resulterandes i antingen ingen eller oändligt många olika identiteter. Bra grundfunderande, men inte ett berättande som jag fann så medryckande.

Dune – Frank Herbert (B)
Helt okej fantasy/sci-fi, förstår inte riktigt varför den blivit en sån kultklassiker. Mycket som går oförklarat, och nog knappast är rimligt. Gillar filmen av Villeneuve bättre.

Fuzz – Mary Roach (A-)
Lika underhållande som alltid, den här gången om hur djur inte agerar som människor önskar, från påvens bråk med duvor till skidresorters tveksamma hantering av björn. Det boken i slutändan handlar om är mänskligt beteende.

Dunning-Kruger-effekten – Andrés Stoopendaal (B)
Tydliga inslag av Houllebecq, implicit och explicit. Underhållande i sitt möte med en bristande självbild och verkligheten, som representerar det mänskliga dilemmat väl.

Dune: Messiah – Frank Herbert (B)
En kort fortsättning på en lång berättelse, där fokus hamnar mer kring religion och hanterande av möjliga framtider. Det metafysiska perspektivet tillför någonting som saknas i den första boken, och gör den här intressantare.

Chatter – Ethan Kross (B)
Helt okej genomgång av det mänskliga hanterandet av den inre rösten. Ej så förtjust i benämningen chatter, och tycker den tidvis är väldigt oprecis i hur den hanterar den grundläggande frågan kring hur vi påverkas av vårt explicita tänkande.

Sett

Spotlight (A)
Fantastisk film om det journalistiska arbete som ledde fram till den första stora skandalen kring katolska prästers utnyttjande av barn.

Lönnmördarna (B)
Mordet på Kim-Nam Jung är en märklig historia, som här porträtteras väl.

Dune (A)
Lika bra en andra gång.

Spice Girls (B+)
Fascinerande att lära mig om hur ofantligt stora och inflytelserika Spice Girls var, på musiken såväl som den större kulturen. Imponerande människor som tog makten över sina egna liv, så vitt det gick i hysterin.

Red notice (B)
Precis så tanklöst underhållande som trailern utlovar, utmärkt en bakisdag.

Dune (1984) (B)
Fantastiskt dålig, men samtidigt lite bra. Imponerande försök, och med rätt glasögon på är den väl värd att se!

Målbrottskören (A)
Oerhört fint om pojkar kring puberteten.

Ett runda till (B)
Fint om att finna tillbaka till sin tappade livsglädje, men förstås tung och jobbig i destruktiviteten det kan leda till. Speciellt när det sker genom konstant fylla. Omgivningens förståelse och reaktioner är det som lyfter filmen ett extra steg.

The great British bake off, säsong 12 (A)
Inte de bästa bakarna de haft på programmet, men Jürgen är en av de gulligaste.

Ich bin dein Mensch (B)
Tysklands oscarsbidrag i år. Typisk film kring en människa som förälskar sig i en android, med ett extra lager av filosofiskt resonerande kring hur vi påverkas av en upplevelse som går bortanför det vanliga. Vore intressant att prata med vänner om, hur de känner sig påverkade av tidigare dejtande eller relationer man sett omkring sig.

Hört

Aim higher – Against the rules with Michael Lewis (A)
Fascinerande utveckling med hjälp av en röstcoach

Kulturkonsumtion oktober

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under oktober. Jag har lyssnat på mer saker, men mest sinneslös underhållning som Flashback forever, Alex&Sigge och Schnapsidee.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Horisonten finns alltid kvar – Jonna Bornemark (A)
Om omdömets betydelse i livet, och hur byråkratisering och förpappring av samhället lett till professionalitetens förminskande. Tydlig fortsättning på hennes kritik av new public management och fokus på det mätbara, med samma utgångspunkter i framförallt Cusanus. Viktig välformulerad kritik, jag håller till stor del med henne.

Children of blood and bone – Tomi Adeyemi (C)
Hyllad fantasy med magi i en fiktiv afrikansk nation, men jag tyckte den var klumpig, halvdant utvecklade karaktärer och en plot som rör sig för fort och för mycket.

Afterlives – Abdulrazak Gurnah (B)
Professorskapet och kunskapen om samhället i Tanzania/Zanzibar kring kolionalismen får ta för stor plats, på bekostnad av historieberättande och känsla. Karaktärerna är okej, men det känns för mycket som en historisk roman, med betoning på historia.

Vinnarna – Fredrik Backman (A-)
Slutet på sagan om Björnstad. Fortsatt inte mina favoriter bland hans verk, men tårarna rinner. Den känslomässiga rättframheten är där han som vanligt briljerar.

By the sea – Abdulrazak Gurnah (B+)
Språkligt och filosofiskt intressant på ett sätt som hans senare verk inte var. Här förstår jag varför han fick nobelpriset.

Palliativsamhället – Byung-Chul Han (A)
Starkt ifrågasättande av samhällets rädsla för smärta, i alla dess former. Ett samhället som undviker det onda får heller ej det goda, utan människan blir mer omänsklig. Som Byung-Chul själv skriver i slutet: “Den som vill undanröja all smärta måste också avskaffa döden. Men ett liv utan död och smärta är inte ett mänskligt, utan ett odött liv. Människan avskaffar sig själv för att överleva. Hon kommer möjligen att uppnå odödlighet, men till priset av livet.”

Wolf hall – Hilary Mantel (B)
Historiskt om Thomas Cromwells väg från ingen till mäktigast i riket under Henry VIII. Här kan alla andra historiska böcker landa för inspiration, även om det är en tid som jag inte engageras speciellt över.

Sett

Center stage (B)
Balett är en fascinerande disciplin. Absolut klyschig, men också charmig.

Dune (A)
Fantastisk adaption av boken. Denis Villeneuve har fått precis så mycket resurser och de skådespelare som behövdes för att göra ett mästerverk. Hade blivit ledsen om del 2 inte blir av.

Lego masters Sverige, säsong 2 (B+)
Minst lika underhållande som säsong 1. Precis rätt grandiositet i utmaningar, och trots att det hade kunnat vara en grupp människor som är för awkward att titta på, blir det nästan bara härligt och med fina vänskaper.

Tigrar (B)
Tungt om psykisk ohälsas ignorerande i den professionella idrottsvärlden, och vad man ska vara villig att offra för att bli bäst. Strax efter att jag sett den blev den Sveriges nominering till en Oscar.

Squid game (B-)
Fattar inte hypen. Blodigt och brutalt, ganska snyggt, men inte fantastiskt på något område.

The French dispatch (B)
Väldigt Wes Anderson. Totalt omöjligt att hänga med i alla snabba referenser och coola element, snygg och underhållande men rörig.

Hört

Let’s talk about sex! – Ear biscuits (A)
Rhett och Link från Good mythical morning pratar om sin uppväxt i purity-kulturen, hur det formade synen på sex, masturbation, porr med mera, och hur det varit för dem att inte ha haft sex innan äktenskapet (som nu hållit i över 20 år för de båda). Fascinerande inblick i en värld jag haft vaga fördomar kring, nu fått en del bekräftat och annat motbevisat. Ett exempel är hur idiotiskt jag tänkt det är att inte ha sex innan giftermål eftersom man då inte vet hur kompatibla man är, men där det tydligt berättas hur mycket större sexualitet är en penetration, och klart man kan få ett hum om det från kyssande och beröring.

Kulturkonsumtion september

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under september. Vilket tydligen inte var mycket av något. Jag har börjat dansa Bachata, är det månne den som tagit upp min tid?


Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

A separate reality, further conversations with Don Juan – Carlos Castaneda (B-)
Fortsatt intressanta passager, men lite tröttsamt med alla repetitioner av hur farlig Don Juans väg är att gå.

The alchemist – Paulo Coelho (A)
Jag förstår hypen. Mycket fina filosofiska funderingar i en klassisk berättelsestil av formen “The hero’s journey”. En herdepojke vill se världen, och universum konspirerar för att förverkliga det eftersom det är hans själs riktiga väg.

The splendid and the vile – Erik Larson (A-)
Churchill var smart och det är fascinerande att höra om livet kring hans första år vid den absoluta makten i engelsk historia. Otroligt väl efterforskat, och jag gillar perspektivet som begränsar och lever sig in i det historiska, istället för att ta för mycket helikopterperspektiv.

Väggen – Pia Dellson (B-)
Utbränd psykiaters anteckningar. Kanske läsvärt om man själv befinner sig i utmattning och inte har någon kunskap om det.

Sett

Metal shop masters (C-)
Kanske det sämsta program i det här formatet av tävlingsprogram som jag sett. Alldeles för lite tid i förhållande till de arbeten deltagarna är vana vid, och udda utformade tävlingar med för mycket kriterier och tråkiga uppgifter.

Free guy (B)
Riktigt bra underhållande actionfilm, med allt vad det innebär. Kul twist med livet i ett tv-spel, och hur det kan bli om en NPC plötsligt börjar delta.

Portrait of a lady on fire (A)
Vackert. Starka karaktärer och stämningen får bli både tryckt och lågmäld i förmedlandet av filmens känsla.

Kulturkonsumtion maj

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under maj. Som vanligt har jag varit dålig på att skriva ner det jag lyssnat på – vilket en månad som den här då jag knappt jobbat, är väldigt mycket.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Skärvor av ett liv – Hédi Fried (B)
Ödmjuk och närvarande livshistoria, illustrerandes hur enkelt det är att fortsätta hoppas och tro att saker kommer gå väl, trots samhällets signaler om hat, våld och misstro. Det är svårt att föreställa sig en verklighet som ligger så långt från vardagsupplevelserna.

Bränn alla mina brev – Alex Schulman (A)
En berättelse om att kärleken inte övervinner allt, men nog kan överleva det. Imponerande historieberättande, som bara blir än mer så av att berättelsen är sann.

Silja – F. E. Sillanpää (A-)
En levande värld som omger Siljas släkt och familj, där historien om hennes korta liv får blomma ut. Välförtjänt nobelpris, där det är möjligt att slå upp vilken sida som helst för att njuta av språket.

The death of Vivek Oji – Akwaeke Emezi (B)
Stark och vacker bok om sexualitet och könsidentitet i det moderna Nigeria, och vad som fortfarande behöver döljas för den äldre generationen och samhället i stort. Starkt känslosam, på ett sätt som gjorde att jag känner att jag borde ha gråtit, men utan att tårarna någonsin kom. Kanske att jag lyssnade på den för fort.

The good earth – Pearl S. Buck (B)
Om en man och hans kärlek för den odlade jorden, och vad som händer när rikedomen tar över som drivkraft och förändrar tankesätt. Behaglig läsning, utan att på något sätt kännas revolutionerande.

Släkten Thibault I (den grå skrivboken) – Roger Martin du Gard (B)
Läses mer som en pjäs än en novell. Stolpiga och inte så trovärdiga karaktärer, men vackra scener och tankar, när författaren släpper karaktärernas realism och låter sitt språk flöda. Temat för den här tidens nobelpristagare verkar vara familjeberättelser.

The fifth season – N. K. Jemisin (A-)
Vackert och engagerande i en fascinerande värld. Välförtjänt Hugo.

The obelisk gate – N. K. Jemisin (B)
Värdig fortsättning.

The stone sky – N. K. Jemisin (B)
Värdigt avslut.

When brains dream – Antonio Zadra, Robert Stickgold (B-)
Hade tjänat på att kortas ner och minska sin akademiska överton. Hyllningarna av den egna modellen som nyskapande är tröttsamma, speciellt när de skriver saker i stil med “Vilket NEXTUP förutspår…” Det hade ju varit extremt märkligt om de tagit fram en modell som inte stämmer med den etablerade forskningen…Dock så finns mycket matnyttigt och intressant också, speciellt i hur drömmar i olika delar av sömnen har olika funktion.

Long day’s journey into night – Eugene O’Neill (B-)
I princip en biografi över O’Neills familj, vilket gjorde att han inte ville att det skulle publiceras förrän 25 år efter sin död. Hans fru höll inte med och publicerade ändå. Jag kan se mig själv se den på en teater och gå därifrån med en gäspning. En dysfunktionell familj där alla har sin dysfunktion och skyller på varandra.

Sex roller söker en författare – Luigi Pirandello (A-)
Metapjäs som dissar sin egen författare. Utforskar historiens relation till iscensättandet av detsamma. Rolig och smart, hade gärna sett live!

Red rising – Pierce Brown (B+)
Som en brutalare och råare version av Hunger Games. Kanske den bästa ljudboksadaptionen jag lyssnat på, men bra emotionalitet och fint sjungande.

Byn – Ivan Bunin (C)
Klassisk rysk litteratur med fokus på halvframgångsrika bönder och deras utmaningar under livet. Tilltalade mig inte. Det är någonting med meningsuppbyggnaden som tråkar ut mig.

Sett

Sexify (B)
Underhållande polsk serie om kvinnor som utforskar och försöker förstå sexualitet. Fint att bli påmind om att Polen inte bara är ett trångsynt land, utan att det även finns krafter som producerar serier som den här.

Colette: the French resistance fighter confronting fascism (A)
Vackert tårdrypande oscarsvinnande kortdokumentär om en 90-årig kvinna som genom en ung historiestudent kommer att för första gången besöka Tyskland och koncentrationslägret där hennes bror mördades.

The biggest little farm (A)
Som en naturfilm inspelad över sju års tid. Väldigt vacker, och det är härligt att se hur det går att återbilda land och få naturen att trivas. Snyggt uppbyggt narrativ, även om det känns lite väl bra ibland.

Mästarnas mästare, 2021 (B)
Underhållande som vanligt, intressantast är alltid början när man får se sammanfattningar av stjärnornas karriärer.

X-Men: apocalypse (B)
Klockren i sin genre. Skådespelet lämnar förstås mer att önska, men det är en skönt avkoppling.

Dokument inifrån: de utvalda barnen (B+)
Fascinerande om en Waldorfskola med egen pedagogik och dess effekt på barnen. Mest nyfiken är jag egentligen på filmarens egen upplevelse, där han minnesmässigt kom ihåg tiden som underbar, och först när han startade en facebookgrupp fick syn på att den inte var det för alla. Hade velat se en kvantitativ analys av skillnader i utfall för eleverna som gick där, och de som gick på andra skolor. Slutet där “kultledaren” inser vilken effekt han haft och gör avbön, är oerhört överraskande och väcker mycket tankar.

Kulturfrågan kontrapunkt, 2021 (A-)
Ett programkoncept som passar mig väl. Kan förstås inget om musiken, men älskar den och frågorna om konst och litteratur. Att deltagarna och programledarna är opolerade i tv-framträdanden är en del av behållningen.

Jupiter’s legacy (B)
Superhjältars barn får lida för att deras föräldrar behöver rädda världen. Intressant programkoncept som genomförs väl. Estetiskt vackert, med bra övergångar mellan olika tider. Irriterande med cliffhangerslut på säsongen.

Hört

The dirty drug and the ice cream tub – Radiolab (B)
Om upptäckten och utvecklandet av Rapamycin. En mirakeldrog som har potential för än mer mirakel, med livsförlängande kraft.

Kulturkonsumtion april

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under april.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Den omoraliske – André Gide (B)
Språket är vackert och livslustan fängslande, även om berättelsen lämnar en sur bismak med vetskapen om att Gide beskrev sig själv som pederast och åtrån i boken speglar det.

Sprache und Sein – Kübra Gümüşay (A)
Språk formar världen vi tänker kring. Vad som är en valid åsikt och ej, styrs genom vad vi accepterar som diskussionsämnen. Gümüşay lyfter både personligt och forskningsmässigt vilken effekt på individer och världen det har när vi använder ord från olika språk eller fastnar i högerextremens val av samtalsämnen. När vi placerar individer i kategorier tappar vi människan.

OBM i praktiken – Rolf Olofsson, Kenneth Nilsson (C)
Mitt intresse av att jobba som organisationspsykolog minskade genom att läsa den här boken. Torr och småduttig, den bygger inte upp ett narrativ eller fångar intresse genom framgångshistorier, utan repeterar samma steg igen och igen på samma nivå: bestäm konkreta beteendemål utifrån organisationens problem, hitta positiva förstärkare och ta bort försvagare.

Educated – Tara Westover (B)
Fascinerande berättelse om att växa upp i en mormonsk prepperfamilj där fadern kämpar med bipoläritet och modern är medberoende. En illustration av hur genetiska förutsättningar trumfar uppväxtvillkor.

Siddhartha – Hermann Hesse (A-)
Överraskande vackert och tänkvärt om att hitta det meningsfulla i livet, och vikten av personlig erfarenhet för lärdomar. Hur väl vi än vill alla, så kommer kunskap främst från den egna upplevelsen, från det egna livet.

Maybe you should talk to someone – Lori Gottlieb (B)
En terapeuts liv från alla perspektiv. Hur hennes förståelse för sig själv växer i terapi, samtidigt som hon hjälper andra till att förstå sig själva. Tydlig psykodynamisk ansats i att terapi handlar om att lyssna och utvecklas som människa, som gör att hela boken känns allmänmänsklig och tillgänglig.

Skönheten – Gabriela Mistral (B+)
Döden och livet i närvaro över ett poetliv. Fint urval och översättningar av Hjalmar Gullberg.

Binti – Nnedi Okarafor (B)
Spännande världsbygge och en trevlig närvaro. Synd att den inte fick ta tid och växa ut till en fullängdsbok. Ibland gick det alldeles för snabbt för att bli så drabbande som det hade kunnat vara.

Calypso – David Sedaris (B-)
Den sedvanliga underhållande och självutlämnande stilen som Sedaris brukar. Den här gången kring döden.

Kongens fald – Johannes V. Jensen (B)
En livstid i närheten av Kristian tyrann/den gode, från flera personers perspektiv.

Exhalation – Ted Chiang (A)
Starka och tankeväckande väl genomtänkta berättelser om mänsklighetens existens och fungerande. Imponerande i sin bredd.

A brief history of time – Stephen Hawking (B)
Jag förstår långt ifrån en majoritet av vad Hawking pratar om, men det är så fruktansvärt häftigt att mänskligheten har lyckats förstå så mycket om universum som vi ändå gjort. Det ger mig en känsla av lugn, att veta att världen är så stor och mitt liv är en så minimal del av det i ett större perspektiv.

Morgenstjernen – Karl Ove Knausgård (A-)
Vackert närvarande i det lilla. Till viss del förvirrande att berättelserna inte hänger ihop mer än de gör, men djupet i religionen och tanken kring döden genomsyrar allt. Någon gång kommer Knausgård att tilldelas ett nobelpris.

Hennes excellens Agda Rössel – Elin Jäderström (B-)
Trevlig inblick i ett stycke svensk politisk historia, med en kraftfull kvinna i centrum. Önskar att det hade varit än mer kopplat till världen och kontexten. Hade också kunnat haft en roligare utformning och röd tråd än den kronologiska.

Stories of your life and others – Ted Chiang (B+)
I samma stil som hans senare verk, med väl genomtänkta filosofiskt intressanta berättelser. På ett sätt som black mirror, utan fokus på dystopin. Exhalation kändes mognare, novellerna mer genomtänkta och vassare i sin utformning.

Sett

The matrix (B)
Effekter, berättelse och skådespeleri hållet måttet än. Imponerande.

Thunder force (C)
Underhållande, men det saknas hela tiden någonting jag inte kan sätta fingret på.

Matrix reloaded (C)
Mer fokus på krig och slagsmål, någon slagsmålsscen är helt galet lång. För mycket så, även om andra delar är underhållande.

The painter and the thief (A-)
En målare och en tjuv som stal hennes tavlor möts och bygger upp en vänskap. Det är galet att det här är en dokumentär. Var tvungen att kolla upp det för att tro på det.

Just my luck (C)
En romantisk komedi som levererar precis vad man tror. Lagom för en trött dag.

Up (A-)
Början på filmen är det mest brutalt känsloframkallande som gjorts. En vacker och mänsklig film som är väl värd att se igen och igen.

Hört

So hot right now: why we love the chile pepper – Gastropod (B)
Det finns fem övergripande chilifamiljer, med distinkta smakprofiler. Jag blir nyfiken på att odla flera och testa på ordentligt!

Ecce Homo, nakenbilden och kyrkobråket – P3 dokumentär (A)
Fint med krafterna inom kyrkan som stödde utställningen, och fascinerande att höra hur den milda tanken bakom, för att sen explodera i uppmärksamhet kring hela världen. Slutet på avsnittet är fantastiskt.

Welcome to Jurassic art redux – 99% invisible (A-)
Fascinerande kring hur det vi framförallt vet med illustrerande av dinosaurier är att som vi har framställt dem knappast stämmer. Jag älskar idén att illustrera nuvarande djur utifrån sina skelett, som en framtida artist hade kunnat göra.

Why sci-fi legend Ted Chiang fears capitalism, not A.I. – The Ezra Klein show (A)
Det här podavsnittet inspirerade mig att läsa båda hans novellsamlingar, som var fantastiska. Rädslan för kapitalismen, inte A.I. eller robotar, är så självklar när han pratar om det.

Observing the non-obvious: how to spot trend around you with Rohit Bhargava – Behavioral Grooves podcast (B-)
Bra observation att om man skriver ner spaningar hela tiden för att då och då sammanfatta dem, så kan man få syn på trender och utvecklingar som är på gång. Häftigt att Bhargava gjort det i över tio år, och skrivit en meta-spaning över framtiden utifrån det.

The real book – 99% invisible (B)
En bok med alla jazzstandards som blev det definierande verket, men var olagligt. Charmigt och fascinerande.