En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under oktober. Jag har lyssnat på mer saker, men mest sinneslös underhållning som Flashback forever, Alex&Sigge och Schnapsidee.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Horisonten finns alltid kvar – Jonna Bornemark (A)
Om omdömets betydelse i livet, och hur byråkratisering och förpappring av samhället lett till professionalitetens förminskande. Tydlig fortsättning på hennes kritik av new public management och fokus på det mätbara, med samma utgångspunkter i framförallt Cusanus. Viktig välformulerad kritik, jag håller till stor del med henne.

Children of blood and bone – Tomi Adeyemi (C)
Hyllad fantasy med magi i en fiktiv afrikansk nation, men jag tyckte den var klumpig, halvdant utvecklade karaktärer och en plot som rör sig för fort och för mycket.

Afterlives – Abdulrazak Gurnah (B)
Professorskapet och kunskapen om samhället i Tanzania/Zanzibar kring kolionalismen får ta för stor plats, på bekostnad av historieberättande och känsla. Karaktärerna är okej, men det känns för mycket som en historisk roman, med betoning på historia.

Vinnarna – Fredrik Backman (A-)
Slutet på sagan om Björnstad. Fortsatt inte mina favoriter bland hans verk, men tårarna rinner. Den känslomässiga rättframheten är där han som vanligt briljerar.

By the sea – Abdulrazak Gurnah (B+)
Språkligt och filosofiskt intressant på ett sätt som hans senare verk inte var. Här förstår jag varför han fick nobelpriset.

Palliativsamhället – Byung-Chul Han (A)
Starkt ifrågasättande av samhällets rädsla för smärta, i alla dess former. Ett samhället som undviker det onda får heller ej det goda, utan människan blir mer omänsklig. Som Byung-Chul själv skriver i slutet: “Den som vill undanröja all smärta måste också avskaffa döden. Men ett liv utan död och smärta är inte ett mänskligt, utan ett odött liv. Människan avskaffar sig själv för att överleva. Hon kommer möjligen att uppnå odödlighet, men till priset av livet.”

Wolf hall – Hilary Mantel (B)
Historiskt om Thomas Cromwells väg från ingen till mäktigast i riket under Henry VIII. Här kan alla andra historiska böcker landa för inspiration, även om det är en tid som jag inte engageras speciellt över.

Sett

Center stage (B)
Balett är en fascinerande disciplin. Absolut klyschig, men också charmig.

Dune (A)
Fantastisk adaption av boken. Denis Villeneuve har fått precis så mycket resurser och de skådespelare som behövdes för att göra ett mästerverk. Hade blivit ledsen om del 2 inte blir av.

Lego masters Sverige, säsong 2 (B+)
Minst lika underhållande som säsong 1. Precis rätt grandiositet i utmaningar, och trots att det hade kunnat vara en grupp människor som är för awkward att titta på, blir det nästan bara härligt och med fina vänskaper.

Tigrar (B)
Tungt om psykisk ohälsas ignorerande i den professionella idrottsvärlden, och vad man ska vara villig att offra för att bli bäst. Strax efter att jag sett den blev den Sveriges nominering till en Oscar.

Squid game (B-)
Fattar inte hypen. Blodigt och brutalt, ganska snyggt, men inte fantastiskt på något område.

The French dispatch (B)
Väldigt Wes Anderson. Totalt omöjligt att hänga med i alla snabba referenser och coola element, snygg och underhållande men rörig.

Hört

Let’s talk about sex! – Ear biscuits (A)
Rhett och Link från Good mythical morning pratar om sin uppväxt i purity-kulturen, hur det formade synen på sex, masturbation, porr med mera, och hur det varit för dem att inte ha haft sex innan äktenskapet (som nu hållit i över 20 år för de båda). Fascinerande inblick i en värld jag haft vaga fördomar kring, nu fått en del bekräftat och annat motbevisat. Ett exempel är hur idiotiskt jag tänkt det är att inte ha sex innan giftermål eftersom man då inte vet hur kompatibla man är, men där det tydligt berättas hur mycket större sexualitet är en penetration, och klart man kan få ett hum om det från kyssande och beröring.

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under september. Vilket tydligen inte var mycket av något. Jag har börjat dansa Bachata, är det månne den som tagit upp min tid?

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

A separate reality, further conversations with Don Juan – Carlos Castaneda (B-)
Fortsatt intressanta passager, men lite tröttsamt med alla repetitioner av hur farlig Don Juans väg är att gå.

The alchemist – Paulo Coelho (A)
Jag förstår hypen. Mycket fina filosofiska funderingar i en klassisk berättelsestil av formen “The hero’s journey”. En herdepojke vill se världen, och universum konspirerar för att förverkliga det eftersom det är hans själs riktiga väg.

The splendid and the vile – Erik Larson (A-)
Churchill var smart och det är fascinerande att höra om livet kring hans första år vid den absoluta makten i engelsk historia. Otroligt väl efterforskat, och jag gillar perspektivet som begränsar och lever sig in i det historiska, istället för att ta för mycket helikopterperspektiv.

Väggen – Pia Dellson (B-)
Utbränd psykiaters anteckningar. Kanske läsvärt om man själv befinner sig i utmattning och inte har någon kunskap om det.

Sett

Metal shop masters (C-)
Kanske det sämsta program i det här formatet av tävlingsprogram som jag sett. Alldeles för lite tid i förhållande till de arbeten deltagarna är vana vid, och udda utformade tävlingar med för mycket kriterier och tråkiga uppgifter.

Free guy (B)
Riktigt bra underhållande actionfilm, med allt vad det innebär. Kul twist med livet i ett tv-spel, och hur det kan bli om en NPC plötsligt börjar delta.

Portrait of a lady on fire (A)
Vackert. Starka karaktärer och stämningen får bli både tryckt och lågmäld i förmedlandet av filmens känsla.

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under maj. Som vanligt har jag varit dålig på att skriva ner det jag lyssnat på – vilket en månad som den här då jag knappt jobbat, är väldigt mycket.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Skärvor av ett liv – Hédi Fried (B)
Ödmjuk och närvarande livshistoria, illustrerandes hur enkelt det är att fortsätta hoppas och tro att saker kommer gå väl, trots samhällets signaler om hat, våld och misstro. Det är svårt att föreställa sig en verklighet som ligger så långt från vardagsupplevelserna.

Bränn alla mina brev – Alex Schulman (A)
En berättelse om att kärleken inte övervinner allt, men nog kan överleva det. Imponerande historieberättande, som bara blir än mer så av att berättelsen är sann.

Silja – F. E. Sillanpää (A-)
En levande värld som omger Siljas släkt och familj, där historien om hennes korta liv får blomma ut. Välförtjänt nobelpris, där det är möjligt att slå upp vilken sida som helst för att njuta av språket.

The death of Vivek Oji – Akwaeke Emezi (B)
Stark och vacker bok om sexualitet och könsidentitet i det moderna Nigeria, och vad som fortfarande behöver döljas för den äldre generationen och samhället i stort. Starkt känslosam, på ett sätt som gjorde att jag känner att jag borde ha gråtit, men utan att tårarna någonsin kom. Kanske att jag lyssnade på den för fort.

The good earth – Pearl S. Buck (B)
Om en man och hans kärlek för den odlade jorden, och vad som händer när rikedomen tar över som drivkraft och förändrar tankesätt. Behaglig läsning, utan att på något sätt kännas revolutionerande.

Släkten Thibault I (den grå skrivboken) – Roger Martin du Gard (B)
Läses mer som en pjäs än en novell. Stolpiga och inte så trovärdiga karaktärer, men vackra scener och tankar, när författaren släpper karaktärernas realism och låter sitt språk flöda. Temat för den här tidens nobelpristagare verkar vara familjeberättelser.

The fifth season – N. K. Jemisin (A-)
Vackert och engagerande i en fascinerande värld. Välförtjänt Hugo.

The obelisk gate – N. K. Jemisin (B)
Värdig fortsättning.

The stone sky – N. K. Jemisin (B)
Värdigt avslut.

When brains dream – Antonio Zadra, Robert Stickgold (B-)
Hade tjänat på att kortas ner och minska sin akademiska överton. Hyllningarna av den egna modellen som nyskapande är tröttsamma, speciellt när de skriver saker i stil med “Vilket NEXTUP förutspår…” Det hade ju varit extremt märkligt om de tagit fram en modell som inte stämmer med den etablerade forskningen…Dock så finns mycket matnyttigt och intressant också, speciellt i hur drömmar i olika delar av sömnen har olika funktion.

Long day’s journey into night – Eugene O’Neill (B-)
I princip en biografi över O’Neills familj, vilket gjorde att han inte ville att det skulle publiceras förrän 25 år efter sin död. Hans fru höll inte med och publicerade ändå. Jag kan se mig själv se den på en teater och gå därifrån med en gäspning. En dysfunktionell familj där alla har sin dysfunktion och skyller på varandra.

Sex roller söker en författare – Luigi Pirandello (A-)
Metapjäs som dissar sin egen författare. Utforskar historiens relation till iscensättandet av detsamma. Rolig och smart, hade gärna sett live!

Red rising – Pierce Brown (B+)
Som en brutalare och råare version av Hunger Games. Kanske den bästa ljudboksadaptionen jag lyssnat på, men bra emotionalitet och fint sjungande.

Byn – Ivan Bunin (C)
Klassisk rysk litteratur med fokus på halvframgångsrika bönder och deras utmaningar under livet. Tilltalade mig inte. Det är någonting med meningsuppbyggnaden som tråkar ut mig.

Sett

Sexify (B)
Underhållande polsk serie om kvinnor som utforskar och försöker förstå sexualitet. Fint att bli påmind om att Polen inte bara är ett trångsynt land, utan att det även finns krafter som producerar serier som den här.

Colette: the French resistance fighter confronting fascism (A)
Vackert tårdrypande oscarsvinnande kortdokumentär om en 90-årig kvinna som genom en ung historiestudent kommer att för första gången besöka Tyskland och koncentrationslägret där hennes bror mördades.

The biggest little farm (A)
Som en naturfilm inspelad över sju års tid. Väldigt vacker, och det är härligt att se hur det går att återbilda land och få naturen att trivas. Snyggt uppbyggt narrativ, även om det känns lite väl bra ibland.

Mästarnas mästare, 2021 (B)
Underhållande som vanligt, intressantast är alltid början när man får se sammanfattningar av stjärnornas karriärer.

X-Men: apocalypse (B)
Klockren i sin genre. Skådespelet lämnar förstås mer att önska, men det är en skönt avkoppling.

Dokument inifrån: de utvalda barnen (B+)
Fascinerande om en Waldorfskola med egen pedagogik och dess effekt på barnen. Mest nyfiken är jag egentligen på filmarens egen upplevelse, där han minnesmässigt kom ihåg tiden som underbar, och först när han startade en facebookgrupp fick syn på att den inte var det för alla. Hade velat se en kvantitativ analys av skillnader i utfall för eleverna som gick där, och de som gick på andra skolor. Slutet där “kultledaren” inser vilken effekt han haft och gör avbön, är oerhört överraskande och väcker mycket tankar.

Kulturfrågan kontrapunkt, 2021 (A-)
Ett programkoncept som passar mig väl. Kan förstås inget om musiken, men älskar den och frågorna om konst och litteratur. Att deltagarna och programledarna är opolerade i tv-framträdanden är en del av behållningen.

Jupiter’s legacy (B)
Superhjältars barn får lida för att deras föräldrar behöver rädda världen. Intressant programkoncept som genomförs väl. Estetiskt vackert, med bra övergångar mellan olika tider. Irriterande med cliffhangerslut på säsongen.

Hört

The dirty drug and the ice cream tub – Radiolab (B)
Om upptäckten och utvecklandet av Rapamycin. En mirakeldrog som har potential för än mer mirakel, med livsförlängande kraft.

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under april.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Den omoraliske – André Gide (B)
Språket är vackert och livslustan fängslande, även om berättelsen lämnar en sur bismak med vetskapen om att Gide beskrev sig själv som pederast och åtrån i boken speglar det.

Sprache und Sein – Kübra Gümüşay (A)
Språk formar världen vi tänker kring. Vad som är en valid åsikt och ej, styrs genom vad vi accepterar som diskussionsämnen. Gümüşay lyfter både personligt och forskningsmässigt vilken effekt på individer och världen det har när vi använder ord från olika språk eller fastnar i högerextremens val av samtalsämnen. När vi placerar individer i kategorier tappar vi människan.

OBM i praktiken – Rolf Olofsson, Kenneth Nilsson (C)
Mitt intresse av att jobba som organisationspsykolog minskade genom att läsa den här boken. Torr och småduttig, den bygger inte upp ett narrativ eller fångar intresse genom framgångshistorier, utan repeterar samma steg igen och igen på samma nivå: bestäm konkreta beteendemål utifrån organisationens problem, hitta positiva förstärkare och ta bort försvagare.

Educated – Tara Westover (B)
Fascinerande berättelse om att växa upp i en mormonsk prepperfamilj där fadern kämpar med bipoläritet och modern är medberoende. En illustration av hur genetiska förutsättningar trumfar uppväxtvillkor.

Siddhartha – Hermann Hesse (A-)
Överraskande vackert och tänkvärt om att hitta det meningsfulla i livet, och vikten av personlig erfarenhet för lärdomar. Hur väl vi än vill alla, så kommer kunskap främst från den egna upplevelsen, från det egna livet.

Maybe you should talk to someone – Lori Gottlieb (B)
En terapeuts liv från alla perspektiv. Hur hennes förståelse för sig själv växer i terapi, samtidigt som hon hjälper andra till att förstå sig själva. Tydlig psykodynamisk ansats i att terapi handlar om att lyssna och utvecklas som människa, som gör att hela boken känns allmänmänsklig och tillgänglig.

Skönheten – Gabriela Mistral (B+)
Döden och livet i närvaro över ett poetliv. Fint urval och översättningar av Hjalmar Gullberg.

Binti – Nnedi Okarafor (B)
Spännande världsbygge och en trevlig närvaro. Synd att den inte fick ta tid och växa ut till en fullängdsbok. Ibland gick det alldeles för snabbt för att bli så drabbande som det hade kunnat vara.

Calypso – David Sedaris (B-)
Den sedvanliga underhållande och självutlämnande stilen som Sedaris brukar. Den här gången kring döden.

Kongens fald – Johannes V. Jensen (B)
En livstid i närheten av Kristian tyrann/den gode, från flera personers perspektiv.

Exhalation – Ted Chiang (A)
Starka och tankeväckande väl genomtänkta berättelser om mänsklighetens existens och fungerande. Imponerande i sin bredd.

A brief history of time – Stephen Hawking (B)
Jag förstår långt ifrån en majoritet av vad Hawking pratar om, men det är så fruktansvärt häftigt att mänskligheten har lyckats förstå så mycket om universum som vi ändå gjort. Det ger mig en känsla av lugn, att veta att världen är så stor och mitt liv är en så minimal del av det i ett större perspektiv.

Morgenstjernen – Karl Ove Knausgård (A-)
Vackert närvarande i det lilla. Till viss del förvirrande att berättelserna inte hänger ihop mer än de gör, men djupet i religionen och tanken kring döden genomsyrar allt. Någon gång kommer Knausgård att tilldelas ett nobelpris.

Hennes excellens Agda Rössel – Elin Jäderström (B-)
Trevlig inblick i ett stycke svensk politisk historia, med en kraftfull kvinna i centrum. Önskar att det hade varit än mer kopplat till världen och kontexten. Hade också kunnat haft en roligare utformning och röd tråd än den kronologiska.

Stories of your life and others – Ted Chiang (B+)
I samma stil som hans senare verk, med väl genomtänkta filosofiskt intressanta berättelser. På ett sätt som black mirror, utan fokus på dystopin. Exhalation kändes mognare, novellerna mer genomtänkta och vassare i sin utformning.

Sett

The matrix (B)
Effekter, berättelse och skådespeleri hållet måttet än. Imponerande.

Thunder force (C)
Underhållande, men det saknas hela tiden någonting jag inte kan sätta fingret på.

Matrix reloaded (C)
Mer fokus på krig och slagsmål, någon slagsmålsscen är helt galet lång. För mycket så, även om andra delar är underhållande.

The painter and the thief (A-)
En målare och en tjuv som stal hennes tavlor möts och bygger upp en vänskap. Det är galet att det här är en dokumentär. Var tvungen att kolla upp det för att tro på det.

Just my luck (C)
En romantisk komedi som levererar precis vad man tror. Lagom för en trött dag.

Up (A-)
Början på filmen är det mest brutalt känsloframkallande som gjorts. En vacker och mänsklig film som är väl värd att se igen och igen.

Hört

So hot right now: why we love the chile pepper – Gastropod (B)
Det finns fem övergripande chilifamiljer, med distinkta smakprofiler. Jag blir nyfiken på att odla flera och testa på ordentligt!

Ecce Homo, nakenbilden och kyrkobråket – P3 dokumentär (A)
Fint med krafterna inom kyrkan som stödde utställningen, och fascinerande att höra hur den milda tanken bakom, för att sen explodera i uppmärksamhet kring hela världen. Slutet på avsnittet är fantastiskt.

Welcome to Jurassic art redux – 99% invisible (A-)
Fascinerande kring hur det vi framförallt vet med illustrerande av dinosaurier är att som vi har framställt dem knappast stämmer. Jag älskar idén att illustrera nuvarande djur utifrån sina skelett, som en framtida artist hade kunnat göra.

Why sci-fi legend Ted Chiang fears capitalism, not A.I. – The Ezra Klein show (A)
Det här podavsnittet inspirerade mig att läsa båda hans novellsamlingar, som var fantastiska. Rädslan för kapitalismen, inte A.I. eller robotar, är så självklar när han pratar om det.

Observing the non-obvious: how to spot trend around you with Rohit Bhargava – Behavioral Grooves podcast (B-)
Bra observation att om man skriver ner spaningar hela tiden för att då och då sammanfatta dem, så kan man få syn på trender och utvecklingar som är på gång. Häftigt att Bhargava gjort det i över tio år, och skrivit en meta-spaning över framtiden utifrån det.

The real book – 99% invisible (B)
En bok med alla jazzstandards som blev det definierande verket, men var olagligt. Charmigt och fascinerande.

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under mars.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Americanah – Chimamanda Ngozi Adichie (B)
Vackert och tankeväckande kring utanförskap med en nyansering av rasrelationer i USA från ett inifrånperspektiv. Trovärdigt med psykologisk fingertoppskänsla.

Evil – Roy Baumeister (B-)
Grunden till boken är att den populära förståelsen av ondska är felaktig. Den är vad Baumeister kallar för “The myth of pure evil” och ställer till det mer än vad den hjälper oss att möta världen. Boken är lång och krävande, ibland väl repetitiv, men det beror på att det är en systematisk genomgång som försöker vända på alla relevanta stenar och se alla perspektiv. Ofta när jag funderade på en fråga, så dök en utläggning kring just den upp som nästa underrubrik. Baumeister beskriver ondska som våld mot en annan människa, och att det finns fyra grundanledningar till det:
1) Ett sätt att snabbt och enkelt nå materiell framgång (ex. rån)
2) Svar på hot mot en fragil självbild som måste bevaras (ex. slagsmål på bar, mobbning, hedersrelaterat våld)
3) Ändamålet helgar medlen (ex. nazityskland, kommunism)
4) En njutning av den våldsamma akten i sig (ex. seriemördare, torterare)
En av de intressantaste lärdomarna från boken var skillnaden i upplevd allvarlighetsgrad mellan offer och förövare, och att våld på grund av det ofta är en eskalerande process. När du förolämpar mig måste jag knuffa till dig för att det ska vara likvärdigt, och då känner du att du måste ge mig ett knytnävsslag, varpå jag måste hugga dig med en kniv varpå…
Ytterligare en relevant aspekt är att våldsutövande är en gradvis process. På samma sätt som vid exponeringsterapi är våldsutövandet någonting som folk lär sig bli bekväma med, snarare än att vara från början. Ofta är reaktionerna initialt ett starkt motstånd, men det kan övergå till rutin eller rent av njutning över tid. Det finns en brist på sadister inom S/M-världen, och de flesta startar som masochister innan de upptäcker sin “mörka sida”.

My own words – Ruth Bader Ginsburg (B-)
Fascinerande och fint med ljudklipp från när RBG föreläser och läser upp sina yttranden, men väldigt repetitivt och ibland så dålig kvalitet på inspelningar att det knappt går att höra.

A deadly education – Naomi Novik (B)
En berättelse om magi och utbildning är alltid attraktiv, och det är roligt att huvudkaraktären är en stark tjej med mordiska krafter. Lite överdrivet hur dödlig skolan är – ingen skulle klara sig som det beskrivs – men det är enkelt att förbise för underhållningens skull.

Unnatural causes – Richard Shepherd (B-)
Ett inifrånperspektiv (ibland bokstavligt talat) på obducerande av kroppar som dött på “onaturliga” sätt. Alltid fascinerande att få ta del av en experts berättelse, passion och kunskap.

The sound and the fury – William Faulkner (C)
Varken språk- eller historiemässigt särskilt intressant. Ibland svårt att hänga med i en stream of consciousness som maler på. Jag är nog i grund och botten mest bara inte intresserad av den eran av amerikanskt litteratur.

Alla tvättar händerna – Emma Frans (B-)
Utmärkt sammanfattning av året som gått, i form av dagsboksanteckningar när det hände och kommentarer i efterhand. Emma visar på en stabilitet och förmåga att stå fast vid principer som jag uppskattar högt, och att hon samtidigt kan ta upp när det blivit tungt och jobbigt.

Seltsame Sterne starren zur Erde – Emine Sevgi Özdamar (B-)
Om författarinnans liv i Berlin, med mycket fram och tillbaka mellan öst och väst. Fascinerande som en historisk skildring av ett vanligt liv i Berlin under tiden muren stod. Det var betydligt öppnare än vad jag visste. Språkligt lättillgängligt och lite tråkigt.

Unsong – Scott Alexander (B)
Världen ur ett kabbalistiskt perspektiv, och vad som händer när verkligheten visar sig vara långt närmare bibeln än vad någon i modern tid trott. Spännande och lärorikt, men med en nördighet kring bibel och judendom som är mil över min nivå. Säkert än mer njutbar ju djupare ens kunskap där är.

Parable of the sower – Octavia Butler (B)
Som en feministisk och rasmedveten The Road, med mer fokus på vad som faktiskt för världen djupare in i en dystopi. Lämnar en med mersmak.

Four quartets – T. S. Eliot (A-)
Poesi med kraft. Vackra flöden av ord, med en rörelse och uttryck som tränger in i medvetandet även när det på en bokstavlig nivå inte säger mycket.

Integrerad primärvård – Nicola Silberleitner, Anneli Farnsworth von Cederwald, Patricia Robinson (B)
Imponerande ambitiöst med att gå igenom hur en vårdcentral kan bli bättre på beteendebaserad ohälsa. De går igenom det organisatoriskt såväl som på yrkesnivå, och lyckas på något sätt ändå få ihop det. Välstrukturerat och koncist, med många bra tankar och påminnelser.

Sett

Taskmaster, säsong 7 (B)
Kanske en av de bästa säsongerna. James Acaster är en märklig men mycket underhållande människa.

Lego masters Sverige (A-)
Galet imponerande och många riktiga bra utmaningar. Aldrig upplevt det så svårt att i ett tävlingsprogram avgöra vilka som är i topp och vilka i botten.

Strictly ballroom (C)
Söt gammal australiensk dansfilm. Lite lågbudget och oerhört onödigt att göra huvudkaraktären ful från början.

Next in fashion (B)
Coolt hur framgångsrika deltagarna redan är inom modeindustrin, och galet imponerande hur snabbt de kan skapa kompletta outfits. Jag blir inspirerad att ha mer mönster på mig, och att lära mig göra egna kläder någon gång i framtiden.

Hört

Is it possible to design an experience? (Jonathan Mann) – Behavioral Grooves (B)
En upplevelse består av förväntan, upplevelsen och minnet av upplevelsen. Minnet påverkas lika mycket av förväntan som av den faktiska upplevelsen.
Att definiera kan vara att försvåra och förstöra. Studie med gult färgprov, där de som verbalt beskrev den gula färgen var sämre på att identifiera samma nyans i ett urval efteråt. När vi sätter ord på saker sker en förenkling av en komplex värld, och den information vi lyfter i det ögonblicket dominerar över all annan information som också finns och vi uppfattar med våra sinnen.
Etisk regler kring beteendedesign:
Sanningshalt – är det sant?
Gyllene regeln – vore jag okej med att det gjordes mot mig?
Nyttan- om personen fick reda på det, skulle den tycka det var okej?
Löpsedelstestet – om det kom fram på DNs löpsedel, vore vi okej med det?

CRISPR and Jennifer Doudna (Walter Isaacson) – Tim Ferriss Show (B)
Trevlig introduktion till gensaxen CRISPR och nobelprisvinnande forskaren Jennifer Doudna. Jag håller med Walter Isaacson om den enorma världsförändrande potentialen i tekniken. Gensaxen tllsammans med de nya mRna-vaccinen är det den största revolutionen inom läkekonsten som skett sedan patogener upptäcktes.

The Ceremony – Radiolab (B-)
Underhållande men antiklimaktiskt om behovet av säkerhet vid starten av en ny kryptovaluta. Bra påminnelse om att alla valutor – inklusive svenska kronor och amerikanska dollar – bygger på en gemensam acceptans av att de är värda någonting. På tillit att andra tillskriver de ett värde.

Outsiders: An unlikely friendship – Renegades: Born in the USA (C)
Barack Obama och Bruce Springsteen poddar tillsammans. Är man förtjust i endera man – eller helst båda – kan det vara trevligt att lyssna på, men känns inte som det tillför någonting nytt eller speciellt utöver en inblick i deras vänskap och tankesätt.

Terapeutisk drift – Kriget om din själ (B)
Från systematiska fel till individens fallabilitet. Det här är ett program rätt i min anda, och jag är glad för diskussionen kring vad som gör att terapeuter inte alltid är så bra som vi önskar att vi var.

Red herring – Radiolab (A-)
Jag vet inte hur jag missat att alla ubåtar som reste runt i Sveriges farvatten under kalla kriget egentligen var stim av strömming, men det är fantastisk kuriosa och jag är glad att Radiolab berättade det för mig!

Jacob Böhme – Myter och mysterier (B+)
Blänk i en tennbägare kan leda till en förståelse av gud. Religiösa uppvaknanden fascinerar och att en skomakare samtidigt är en inflytelserik filosof och mystiker är fascinerande. Fin kombination av Eric Schüldts bredd och nyfikna frågor, med djupet och expertisen hos Per Johansson. Jag älskade Schüldts spaning att på en själslig pilgrimsfärd så behöver man ordentliga skor, vilket är både vad Jacob Böhme och en svensk mystikerskomakare stod för med sina förklaringar av mystiken.

Morgonstjärnan av Karl Ove Knausgård – Läsarpodden (A-)
Teologer är som spirituella psykologer med en moralisk kompass. Fint och själavidgande att lyssna på, och det är väldigt roligt när de så uppenbart går igång på Knausgårds stora religiösa kunskap och kopplingarna de ser!

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under februari. Fortsatt har mitt lyssnande främst varit ljudböcker.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Becoming – Michelle Obama (B)
Trevligt med hela berättelsen och inifrånperspektivet på hennes historia och tankevärld. Intressant att höra om hennes ointresse för politik.

21 lessons for the 21st century – Yuval Noah Harari (B)
Harari är min sinnebild av en upplyst rationell människa, och är bra på att förmedla sin tankevärld i text. Boken är fylld av bra tankar, jag saknar dock den röda tråden från tidigare verk. Den här känns för mycket som det den är; en samling av texter han skrivit i olika sammanhang för olika skrifter.

12 rules for life – Jordan B. Peterson (C)
Reglerna är vettiga om man bara ser till reglerna själva. Sen visar hans motivering och resonerande på en onyanserad människosyn där det främst är kamp om en plats i hierarkin som är grunden till allt beteende och mående. Att tillskriva ordning till manlighet, och kaos till femininitet varav det föregående är det eftersträvansvärda och det andra det som ska motarbetas säger också en hel del. Han får det att låta som att det han säger är SANT när det oftast är en åsikt. Främst baserad på “källor” som bibeln, Solzjenitsyn och Nietzsche.

This was our pact – Ryan Andrews (A)
Sökandes svar på ett av vardagens små mysterier möter ett par pojkar en större värld än förväntat, och lär sig att njuta av det som är istället för att missa njutning på grund av ett mål. En oerhört vackert illustrerad och tänkvärd grafisk novell som påminner om att stanna upp och förundras.

Tiggarnas strejk – Aminata Sow Fall (B)
Trevligt skriven berättelse om hur ett samhälle är ett sammanhängande system, där det inte utan konsekvenser går att plocka bort en del. Det finns en stark makt i kollektivism, någonting som de svenska facken och befolkningen gärna skulle få påminna sig om.

A promised land – Barack Obama (C)
En halvdan genomgång av ett presidentskap. För ytligt och faktanära för att bli engagerande. Boken är mest ett försvar av hans beslut och en möjlighet för honom att ge sitt perspektiv på tiden innan och under hans första presidentperiod. Det blir aldrig privat, och går aldrig tillräckligt djupt in i någon situation för att någonsin känns intressant. Den är dessutom inte tillräckligt språkligt välskriven för att vara engagerande eller vacker. Michelles var betydligt bättre.

Anette, ein Heldinnenepos – Anne Weber (B+)
Språkligt underfundig och vacker berättelse om en kvinna som vågar sätta allt åt sidan för sin kamp för en bättre värld, men som med tid inser att den fasta övertygelsen var för naiv.

Sett

Easy A (B+)
Hade glömt hur bra den här filmen är. Älskar hennes familj och deras dynamik.

Bling Empire (C)
Underhållande meningslös inblick i rika asiaters liv i Los Angeles.

The gentlemen (B)
Snyggt, och skönt att att scener får ta tid. Hugh Grant är underbar i sin roll, och Colin Farrell genial.

In & of itself (A)
Vacker och rörande scenshow som mäktar med att befinna sig i det långsamma. Kombinationen av magi och känslor görs väl.

Grand designs Sverige (B)
Flådiga byggen är häftiga att se, behagligare programledare än Husdrömmar och intressant med ännu mer fokus på ekonomin. Dock lite tröttsama byggnadsmoralkakor.

Inside out (A)
Så fantastiskt bra illustration av känslors funktion och vikt.

Hjälp! Jag ska på opera (B)
Underhållande om att testa och lära sig uppskatta saker genom förståelse och att hitta likheter.

The big flower fight (B)
Ytterligare ett i raden av trevliga tävlingsprogram, den här gången med blomsterdekoratörer som skapar stora skulpturer.

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under januari. Jag har upptäckt ljudböcker, så min podkonsumtion har minskat rejält. Min läsning har däremot varit väldigt hög, på grund av lite jobb och lite lust att göra saker.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Tower of myriad mirrors – Tung Yueh (C)
Ett berättarsätt som är väldigt främmande för mig, och svårt att bli engagerad i. Vet ej om det beror på att boken är närmare 400 år gammal, eller om det är för att den kinesiska referensvärlden med gamla kejsare och ministrar är någonting jag inte känner till.

Against empathy – Paul Bloom (C-)
Intressant uppdelning av empati i emotionell och kognitiv empati, där han anser den förra vara mer negativ än positiv, och vice versa för den senare. Starkt bristande i sina argument, och verkar utgå från en dikotomi av antingen/eller istället för att ställa frågan hur mycket empati som är mest användbart. Boken är i princip en enda lång argumentation för rationalitet och genomtänkta beslut. Hade kunnat vara 300 sidor kortare.

Norra latin – Sara Bergmark Elfgren (B-)
Trevliga relationer och karaktärer med fint ihopkopplade historier. Hade klarat mig utan magin.

Spellsinger – Alan Dean Foster (C)
Trevlig fantasy i en värld där däggdjur och människor står på samma fot, men inte särskilt välkonstruerat eller skickligt skrivit. För mycket försök till humor baserad i inblandningen av vår värld för min smak.

Orden som befriar – Marie Cardinal (B+)
Närvarande och öppenhjärtigt i utmaningen att gå från att livet faller ihop till att lära sig hantera allting. Beskrivningen på bokens baksida att det handlar om en kvinna som är på väg in i en djup psykos verkar dock inte stämma, utan diagnosen vore snarare emotionellt instabil personlighetsstörning. Jag förstår varför psykoanalytiker hyllar boken, även om psykoanalysen i sig från mitt perspektiv inte ges någon speciell makt. Det huvudpersonen lär sig är att möta sin ångest.

Know my name – Chanel Miller (A)
Oerhört starkt och modigt att så sårbart och öppet beskriva upplevelsen kring rättegången efter att ha blivit sexuellt ofredad. Författaren klarar av att göra det intimt, nära och drabbande, samtidigt som det finns en distans och ett övergripande perspektiv. Tårarna kommer ofta under läsningens gång.

Jag ser allt du gör – Annika Norlin (C)
Novellsamling av ett vardagligt liv. Ingenting som känns nytt, spännande eller annorlunda, utan ganska genomsnittligt berättande av vardagsdrama på en lugn nivå. Kan ha färgats negativt av att jag lyssnade på ljudboken som är inläst av Olof Wretling. Han är så starkt förknippad med sitt eget berättande att jag fick svårt att se bortom hans stämma.

My early life – Winston Churchill (B-)
Högtravande och med en brittisk humor som ganska ofta slår fel. Ibland absurt, som när herr Churchill stoltserade med att han försörjde sig själv under tjugo års tid. Vilket var tack vare de möjligheter som hans familj förlänat honom, som gjorde att han kunde tjäna motsvarande £12 000 per kväll av föreläsande efter Boerkriget. Samtidigt spännande att läsa en mans egen förståelse av sitt tidiga liv, och människors syn på världen kring sig kring skiftet till 1900-talet.

Thérèse Desqueyroux – François Mauriac (B+)
Vackert språkligt och engagerande historiemässigt, om en kvinna som längtar efter ett annat liv och förgiftar sin man.

My grandfather’s blessings – Rachel Naomi Remen (A)
Vacker samling av visdom från ett liv som ägnats åt döden och existensen. Värdet av ett människoliv är oändligt, och vi kan alla stärka gnistan hos alla omkring oss.

Ångest – Pär Lagerkvist (C)
Ungdomspoesi från andra världskrigstider. Ångest och själasmärta rätt igenom, med stadiga rim.

Hjärtats sånger – Pär Lagerkvist (B)
Tio år senare hade Lagerkvist gått över till kärleken och döden, med mindre fokus på rimmen och mer på känslan.

XBT – Niklas Möller, Isabel Petrini (B)
Trevlig genomgång av hur KBT och framförallt ACT/RFT kan vara till hjälp i existentiella frågor som är en del av livet i terapirummet. Bra påminnelse om vikten av kontexten och tidiga lärdomar i varje funktionell analys.

In praise of idleness and other essays – Bertrand Russell (B)
Det är frustrerande att läsa hur Russell redan 1932 skrev en essä om idiotin med 8 timmars arbetsdagar, där han förespråkar fyra timmar så att tiden finns för ro och kreativitet. I övrigt mycket mot fascism och kommunism, förespråkandes en sansad socialism. Bra essä om barnauppfostran och att möte döden.

Sett

Soul (B)
Okej animerad film, men lite märklig animationsstil och röster som inte passar helt. Inte en av Pixars bättre för mig.

Wonder woman 1984 (C-)
Märkligt dålig uppföljare som har så många logiska brister att hjärnan måste stängas av för att inte tycka allt för illa om den. Inte ens actionscenerna är särskilt bra.

Modern family, säsong 1-5 (B)
En av de smartare och finare enkla komediserierna som gjorts.

Taskmaster, säsong 9-10 (B+)
Fantastiskt tävlingskoncept. Vill vara med. Kanske blir tvungen att arrangera de bästa tävlingarna med vänner när det blir möjligt!

Kissing Jessica Stein (C)
Ett riktigt antiklimaktiskt slut förstör vad som hade kunnat vara en fin film.

Sagen om ringen (C)
Hade glömt hur halvdana jag tycker de här filmerna är.

Sagan om de två tornen (C)
Jepp, halvdant.

Fate: The Winx saga (C-)
Dålig fantasy är ibland precis det som behövs.

Blown away, säsong 2 (B)
Älskar tävlingsprogram där man får se människor göra det de är på bra. I det här fallet glasblåsning.

Pretend it’s a city (B)
Fran Lebowitz är en karaktär, och det är roligt att se hur mycket Scorsese älskar hennes sätt att prata.

Hört

How much do we really care about children? – Freakonomics (B-)
Forskningsstödet för barnkuddar i bilen är väldigt svagt, det verkar fungera precis lika bra med det vanliga bältet.

Den första och sista kärleken – P1 dokumentär (B)
Vackert om en kärlek som återkommer genom livet. Hur känslor stannar i kroppen och hur trådar går att återfinna samtidigt som livet fortsätter levas.