Kulturkonsumtion november

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under november. Jag har lyssnat på mer saker, men som vanligt varit dålig på att skriva ner det.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

A language older than words – Derrick Jensen (A)
Brutalt öppenhjärtlig och granskade av sin och världens historia. Boken är närmast poetisk i sitt försök att möta människans relation till världen och hur vi behandlar allt vi ser som annat. Den är på samma gång nihilistiskt mörk kring mänskligheten, och en kärleksförklaring till världen omkring oss och möjligheterna den innehåller.

Gör så här – Randall Munroe (C)
Småunderhållande med seriösa svar på halvdana frågor, men blir för mycket på en gång. Dessutom riktigt dålig översättning och korrektur.

Poltava – Peter Englund (B-)
Fantastisk för en MÖP, men alldeles för mycket siffror, detaljer och regementesgenomgångar för en normalintresserad person. Antalet människor upplevs som lågt med moderna referenser från världskrigen, men Englund gör ett bra jobb med att sätta det i perspektiv och måla upp Poltava som brutalt blodigt och en världsomvälvande förlust där Sverige tappade positionen som stormakt till förmån för Ryssland.

Mutant message down under – Marlo Morgan (B)
Jag försökte läsa boken med tre glasögon: som om jag inte vetat någonting om den, utifrån kunskapen om den bluff och utnyttjande den är, och utifrån min tyska väns vars liv den förändrat. Genomgående trevlig syn på vad människan borde fokusera på, synd bara att det är svept i en mantel av enorm kulturell appropriering. Vilket med den förförståelsen iofs också gör det till intressant läsning. Språkmässigt är den närmast harlequin.

Absolute resonance – Li Hu (C)
Standard webnovel med en protagonist som har haft det svårt, men upptäcker en fantastisk potential hos sig själv.

Nattkorpen – Johan Rundberg (B)
Trevlig deckarbok för ungdomar, väl förtjänt av Augustpriset i den kategorien

One, none and a hundred-thousand – Luigi Pirandello (B)
Repetitivt berättande om realisationen att andra personer ser på en på ett annat sätt än vad man själv gör. Resulterandes i antingen ingen eller oändligt många olika identiteter. Bra grundfunderande, men inte ett berättande som jag fann så medryckande.

Dune – Frank Herbert (B)
Helt okej fantasy/sci-fi, förstår inte riktigt varför den blivit en sån kultklassiker. Mycket som går oförklarat, och nog knappast är rimligt. Gillar filmen av Villeneuve bättre.

Fuzz – Mary Roach (A-)
Lika underhållande som alltid, den här gången om hur djur inte agerar som människor önskar, från påvens bråk med duvor till skidresorters tveksamma hantering av björn. Det boken i slutändan handlar om är mänskligt beteende.

Dunning-Kruger-effekten – Andrés Stoopendaal (B)
Tydliga inslag av Houllebecq, implicit och explicit. Underhållande i sitt möte med en bristande självbild och verkligheten, som representerar det mänskliga dilemmat väl.

Dune: Messiah – Frank Herbert (B)
En kort fortsättning på en lång berättelse, där fokus hamnar mer kring religion och hanterande av möjliga framtider. Det metafysiska perspektivet tillför någonting som saknas i den första boken, och gör den här intressantare.

Chatter – Ethan Kross (B)
Helt okej genomgång av det mänskliga hanterandet av den inre rösten. Ej så förtjust i benämningen chatter, och tycker den tidvis är väldigt oprecis i hur den hanterar den grundläggande frågan kring hur vi påverkas av vårt explicita tänkande.

Sett

Spotlight (A)
Fantastisk film om det journalistiska arbete som ledde fram till den första stora skandalen kring katolska prästers utnyttjande av barn.

Lönnmördarna (B)
Mordet på Kim-Nam Jung är en märklig historia, som här porträtteras väl.

Dune (A)
Lika bra en andra gång.

Spice Girls (B+)
Fascinerande att lära mig om hur ofantligt stora och inflytelserika Spice Girls var, på musiken såväl som den större kulturen. Imponerande människor som tog makten över sina egna liv, så vitt det gick i hysterin.

Red notice (B)
Precis så tanklöst underhållande som trailern utlovar, utmärkt en bakisdag.

Dune (1984) (B)
Fantastiskt dålig, men samtidigt lite bra. Imponerande försök, och med rätt glasögon på är den väl värd att se!

Målbrottskören (A)
Oerhört fint om pojkar kring puberteten.

Ett runda till (B)
Fint om att finna tillbaka till sin tappade livsglädje, men förstås tung och jobbig i destruktiviteten det kan leda till. Speciellt när det sker genom konstant fylla. Omgivningens förståelse och reaktioner är det som lyfter filmen ett extra steg.

The great British bake off, säsong 12 (A)
Inte de bästa bakarna de haft på programmet, men Jürgen är en av de gulligaste.

Ich bin dein Mensch (B)
Tysklands oscarsbidrag i år. Typisk film kring en människa som förälskar sig i en android, med ett extra lager av filosofiskt resonerande kring hur vi påverkas av en upplevelse som går bortanför det vanliga. Vore intressant att prata med vänner om, hur de känner sig påverkade av tidigare dejtande eller relationer man sett omkring sig.

Hört

Aim higher – Against the rules with Michael Lewis (A)
Fascinerande utveckling med hjälp av en röstcoach

Kulturkonsumtion oktober

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under oktober. Jag har lyssnat på mer saker, men mest sinneslös underhållning som Flashback forever, Alex&Sigge och Schnapsidee.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Horisonten finns alltid kvar – Jonna Bornemark (A)
Om omdömets betydelse i livet, och hur byråkratisering och förpappring av samhället lett till professionalitetens förminskande. Tydlig fortsättning på hennes kritik av new public management och fokus på det mätbara, med samma utgångspunkter i framförallt Cusanus. Viktig välformulerad kritik, jag håller till stor del med henne.

Children of blood and bone – Tomi Adeyemi (C)
Hyllad fantasy med magi i en fiktiv afrikansk nation, men jag tyckte den var klumpig, halvdant utvecklade karaktärer och en plot som rör sig för fort och för mycket.

Afterlives – Abdulrazak Gurnah (B)
Professorskapet och kunskapen om samhället i Tanzania/Zanzibar kring kolionalismen får ta för stor plats, på bekostnad av historieberättande och känsla. Karaktärerna är okej, men det känns för mycket som en historisk roman, med betoning på historia.

Vinnarna – Fredrik Backman (A-)
Slutet på sagan om Björnstad. Fortsatt inte mina favoriter bland hans verk, men tårarna rinner. Den känslomässiga rättframheten är där han som vanligt briljerar.

By the sea – Abdulrazak Gurnah (B+)
Språkligt och filosofiskt intressant på ett sätt som hans senare verk inte var. Här förstår jag varför han fick nobelpriset.

Palliativsamhället – Byung-Chul Han (A)
Starkt ifrågasättande av samhällets rädsla för smärta, i alla dess former. Ett samhället som undviker det onda får heller ej det goda, utan människan blir mer omänsklig. Som Byung-Chul själv skriver i slutet: “Den som vill undanröja all smärta måste också avskaffa döden. Men ett liv utan död och smärta är inte ett mänskligt, utan ett odött liv. Människan avskaffar sig själv för att överleva. Hon kommer möjligen att uppnå odödlighet, men till priset av livet.”

Wolf hall – Hilary Mantel (B)
Historiskt om Thomas Cromwells väg från ingen till mäktigast i riket under Henry VIII. Här kan alla andra historiska böcker landa för inspiration, även om det är en tid som jag inte engageras speciellt över.

Sett

Center stage (B)
Balett är en fascinerande disciplin. Absolut klyschig, men också charmig.

Dune (A)
Fantastisk adaption av boken. Denis Villeneuve har fått precis så mycket resurser och de skådespelare som behövdes för att göra ett mästerverk. Hade blivit ledsen om del 2 inte blir av.

Lego masters Sverige, säsong 2 (B+)
Minst lika underhållande som säsong 1. Precis rätt grandiositet i utmaningar, och trots att det hade kunnat vara en grupp människor som är för awkward att titta på, blir det nästan bara härligt och med fina vänskaper.

Tigrar (B)
Tungt om psykisk ohälsas ignorerande i den professionella idrottsvärlden, och vad man ska vara villig att offra för att bli bäst. Strax efter att jag sett den blev den Sveriges nominering till en Oscar.

Squid game (B-)
Fattar inte hypen. Blodigt och brutalt, ganska snyggt, men inte fantastiskt på något område.

The French dispatch (B)
Väldigt Wes Anderson. Totalt omöjligt att hänga med i alla snabba referenser och coola element, snygg och underhållande men rörig.

Hört

Let’s talk about sex! – Ear biscuits (A)
Rhett och Link från Good mythical morning pratar om sin uppväxt i purity-kulturen, hur det formade synen på sex, masturbation, porr med mera, och hur det varit för dem att inte ha haft sex innan äktenskapet (som nu hållit i över 20 år för de båda). Fascinerande inblick i en värld jag haft vaga fördomar kring, nu fått en del bekräftat och annat motbevisat. Ett exempel är hur idiotiskt jag tänkt det är att inte ha sex innan giftermål eftersom man då inte vet hur kompatibla man är, men där det tydligt berättas hur mycket större sexualitet är en penetration, och klart man kan få ett hum om det från kyssande och beröring.

Kulturkonsumtion september

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under september. Vilket tydligen inte var mycket av något. Jag har börjat dansa Bachata, är det månne den som tagit upp min tid?


Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

A separate reality, further conversations with Don Juan – Carlos Castaneda (B-)
Fortsatt intressanta passager, men lite tröttsamt med alla repetitioner av hur farlig Don Juans väg är att gå.

The alchemist – Paulo Coelho (A)
Jag förstår hypen. Mycket fina filosofiska funderingar i en klassisk berättelsestil av formen “The hero’s journey”. En herdepojke vill se världen, och universum konspirerar för att förverkliga det eftersom det är hans själs riktiga väg.

The splendid and the vile – Erik Larson (A-)
Churchill var smart och det är fascinerande att höra om livet kring hans första år vid den absoluta makten i engelsk historia. Otroligt väl efterforskat, och jag gillar perspektivet som begränsar och lever sig in i det historiska, istället för att ta för mycket helikopterperspektiv.

Väggen – Pia Dellson (B-)
Utbränd psykiaters anteckningar. Kanske läsvärt om man själv befinner sig i utmattning och inte har någon kunskap om det.

Sett

Metal shop masters (C-)
Kanske det sämsta program i det här formatet av tävlingsprogram som jag sett. Alldeles för lite tid i förhållande till de arbeten deltagarna är vana vid, och udda utformade tävlingar med för mycket kriterier och tråkiga uppgifter.

Free guy (B)
Riktigt bra underhållande actionfilm, med allt vad det innebär. Kul twist med livet i ett tv-spel, och hur det kan bli om en NPC plötsligt börjar delta.

Portrait of a lady on fire (A)
Vackert. Starka karaktärer och stämningen får bli både tryckt och lågmäld i förmedlandet av filmens känsla.

Kulturkonsumtion augusti

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under augusti.


Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Main street – Sinclair Lewis (B-)
Idealistisk ung kvinna får stånga huvudet blodigt mot en småstad hon vill ändra, tills hon i slutet inser att även en småstad innehåller långt större komplexitet än vad hon föreställt sig. Otroligt underhållande med alla lantissvenskar som finns i och kring staden!

De kommer drunkna i sina mödrars tårar – Johannes Anyuru (B-)
Okej intressant om vad som kan hända i ett land om rädslan får styra och skapa för mycket vi vs. ni. Inläsningen av författaren själv är dock undermålig, och gör det svårt att hänga med.

Architect or bee – Mike Cooley (B-)
Ett manifest kring hur teknikens begränsningar inte får styra människan. Människan är så ofantligt mycket komplexare, att algoritmernas ramar hindrar oss från att leva ett fullständigt liv, om vi låter de styra tempot och målen. Fascinerande förutseende syn på världen, som skrevs redan 1981. Exemplet med “The Lucas plan” och hur de som arbetar med någonting har lätt att generera idéer på ett sätt som inte går uppifrån, är fascinerande och tänkvärt.

De polyglotta älskarna – Lina Wolff (C)
För mycket Houllebecq-pastisch för att jag skulle gilla det. Det är skickligt gjort, men det gör det inte intressant. En recension i DN lyfter upp karaktärernas mångdimensionalitet, men jag skulle säga precis tvärtom, att de är väldigt tvådimensionella.

Aednan – Linnea Axelsson (B)
Fint, men inte bra inläst av författarinnan. Generationer av samer, deras kamp och hur illa de behandlats.

The gardener and the carpenter – Alison Gopnik (B)
Barn behöver utrymme för att växa och bli sig själva, de mänskliga sinnena och hjärnan är för komplexa för att vi ska kunna designa vilka varelser barn ska bli, de uppfattar för mycket och skapar sin egen bild av världen. Trevlig genomgång och beskrivning av barns fungerande, med flera wow-ögonblick!

Allt jag inte minns – Jonas Hassen Khemiri (A)
En sammanblandning av perspektiv som gör det omöjligt att veta vad som är helt sant i berättelsen, precis som det är när en sann historia upplevs av flera personer med olika perspektiv och motivation. Kan känna igen mig i hur personen det kretsar kring är ute efter att skapa minnen. Riktigt bra, välförtjänt Augustpris. Även inläsningen av författarens bror Hamadi Khemiri är föredömlig.

Century rain – Alastair Reynolds (A-)
Snygg och smart noir-sci-fi-deckare. Spännande med kontrafaktisk jord. Ibland agerade karaktärerna på information och kunskap de inte borde ha.

“Det står ett rum här och väntar på dig”: Berättelsen om Raoul Wallenberg – Ingrid Carlberg (B)
Välskriven biografi med stort källmaterial inklusive författarens personliga möten med efterlevande och platser. Ingenting som verkligen resonerat med mig, utan det hålls på en övergripande intellektuellt intressant nivå.

Dragon poor – Geulump (글럼프) (B)
Standard isekai fantasy. Trevligt och underhållande med en person som får klassen “Dragon rider” i en värld där ingen tror det finns drakar.

The teachings of Don Juan – Carlos Castaneda (B)
Pappa menar att Don Juan måste ha funnits, Wikipedia håller inte med. Jag är benägen att hålla med pappa, speciellt efter att ha kollat in Carlos Castanedas skrivande som är uppsatsen (finns med i slutet av boken), där han verkligen fokuserar på andra saker än det spirituellt visa som faktiskt finns med hela tiden.

Sett

Never have I ever, säsong 1 och 2 (B)
Snyggt och engagerande om tonåringar med sina vanliga bekymmer kring kärlek och vänskap.

Taskmaster, säsong 1 och 2 (A-)
Har inte förändrats mycket från tidiga säsonger. Jag blir mer och mer lockad att testa alla utmaningar.

Jag är Ingrid (B)
Hade ingen större kunskap om Ingrid Bergman innan, har aldrig sett en film, och kan inte säga att jag är så mycket mer sugen att se en efter filmen. Högpresterande självständig kvinna i en tid när det var svårt, vilket gör att samhället upprörs och barnen får lida.

Who the fuck is Bobby? (B)
Fin påminnelse om att människor – i det här fallet kändisfrisören Bobby Oduncu – har en komplexare historia än deras yttre och nyhetsrubriker ofta ger sken av.

Jodorowsky’s Dune (A)
Jodorowsky är galen och charmig, en underbar historieberättare som förståeligt har svept med många i sin väg. Häftigt att höra om ett drömprojekt, som inte blir av men skapat vågor som format filmhistorien. Hade velat se filmen!

How to sell drugs online (fast), säsong 3 (A)
Leken med den fjärde väggen och humorn som genomströmmar serien är underbar. Dessutom snyggt och med riktigt bra skådespeleri.

Lost in La Mancha (B)
När allt går fel är en filminspelning en riktig mardröm. Påminner om ett festivalarrangemang.

The sisterhood of the traveling pants (C)
Boken är bättre.

Inception (B)
Den står sig. Snygg och underhållande action.

Det svenska spelundret (B)
Det är fascinerande hur otroligt stort Sverige är och varit när det kommer till datorspelsutveckling. Och hur stort datorspel är. Undrar vad som blir nästa grej?

Hört

Dr. Sue Johnson on how to improve sex, shape love, face dragons and find comfort – The Tim Ferris show (A)
Vill lära mig mer om EFT

Kulturkonsumtion juli

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under juli.


Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

The man of property – John Galsworthy (B-)
En familjesaga med för många karaktärer för att hålla reda på i en bok. John Galsworthy verkar varit en bra människa, med feministiska och antikapitalistiska värderingar som skiner igenom i boken.

Dikter – Erik Axel Karlfeldt (B)
Ett paradexempel på versform med rim. Varierar mellan väldigt bra, och ungdomligt dåligt. Den enda person som fått litteraturpriset post mortem. Satt själv i Svenska Akademien fram till sin död, och hade vid ett tidigare tillfälle tackat nej till att tilldelas priset.

The inner level – Richard Wilkinson, Kate Pickett (A-)
Övertygande om att jämlika samhällen är bra för mänskligheten, även om presenterandet av statistiken ofta är tveksamt, där y-axeln har varierande skalor och ofta inte börjar på noll.

Hyperion – Dan Simmons (A)
En samling av sex kortare berättelser i ett övergripande ramverk kring en planet där en mystiskt mordisk varelse finns. Varje berättelse är fantastisk, och helheten underbar.

Noise – Daniel Kahneman, Olivier Sibony, Cass R. Sunstein (B-)
Pedagogiskt snygg med tydliga figurer och ett väl uppbyggt resonemang. Det är dock någonting som skaver i resonerandet att brus ska vara ett minst lika stort problem som bias. Kanske att målet då är att eliminera den mänskliga faktorn? En algoritm eller AI kommer alltid vara mindre brusig än en människa. Men är inte mänskliga behov så komplexa att vi behöver mänskliga beslutsfattare?

Osebol – Marit Kapla (A)
Underbar samling anekdoter från den lilla invånarskaran i den värmländska byn Osebol. Om deras liv, historia, nutid och framtid.

Sveas son – Lena Andersson (B)
Trevlig berättelse om det svenska folkhemmet personifierat i Ragnar Johansson.
1932, år noll i folkhemmet. Han var Sveas son, folkhemsmannen, sinnebilden för den framåtsyftande mentalitet som formade det svenskaste Sverige, essensen av exceptionell måttfullhet och rationell planering utan måtta.

Dottern – Lena Andersson (B)
En precis lika trevlig fortsättning i nästa generation efter folkhemmet, och hur revolten mot det mätbara kom från hyllandet av detsamma. Roligast blev det när boken refererade till Main Street av Sinclair Lewis, som jag råkade läsa precis samtidigt.

Sett

Too hot to handle, säsong 2 (C)
Underhållande med översexuella attraktiva människor som på en paradisö blir överraskade med att inte få ha intim kontakt med varandra. Målet är att få de att fördjupa sin förståelse för relationer, vilket de ofta lyckas överraskande bra med.

EM 2020, fast det är 2021 (B+)
Trodde inte jag skulle kolla på några matcher själv, men det var överraskande trevligt och underhållande.

Young royals (B-)
Snygg och bra serie för svensk standard, men inte min smak. Sanna uppskattade den pyrande homoeroticismen.

Glow up (C)
Älskar tävlingsserier, men den här var på det stora hela undermålig.

Taskmaster, säsong 3 (B)
Utmärkt underhållande men kort säsong.

Moana (A)
Fantastisk. Håller väl, och borde ha vunnit en Oscar för låten Shiny.

Hört

My year in Mensa (B-)
Komikern Jamie Loftus tar Mensas inträdesprov med förväntan att misslyckas och skriva en rolig artikel om upplevelsen, men kommer in och tar det vidare. Efter att ha postat screenshots från gruppen öppet på twitter, blir hon blockad och hatad, men bestämmer sig för att åka på årsmötet för att ge dem en chans. Överraskande många alt-höger MAGA fans i organisationen. Men främst handlar det om vad Mensa egentligen är. En elitorganisation eller en klubb för de som aldrig hittat en annan plats i samhället? Sparkar hon uppåt eller neråt?

The ballad of Bill Gates – Behind the bastards (A-)
Intressant med en nyansering kring vem Bill är och hur han kommit dit han är. Kritiken blir ibland missriktad, som att pengar lagda på diverse projekt var ett slöseri för att det inte gav resultat. Det innebär ju att projektet utvärderades och sen las ner, det tycker jag är ett utmärkt resultat. Däremot hans ärkekapitalistiska approach trots det som tagit honom dit han är, känns osympatiskt.

Fritterin’ away genius – Cautionary tales with Tim Harford (A)
Claude Shannon revolutionerade delar av världen, men verkade inte anstränga sig så mycket utan ägnade sig åt jonglering, enhjulingar och annat smått och roligt. Hade det varit bättre om han fokuserat? Eller var det just för att han ägnade sig åt allt möjligt som det var möjligt för honom att vara kreativ? Väldigt intressant person, kommer läsa en biografi någon gång.

Kulturkonsumtion juni

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under juni. Som vanligt har jag varit dålig på att skriva ner det jag lyssnat på – men känner inte att det var så mycket eller intressant den här månaden.

Läst

Blood water paint – Joy McCullough (A)
Fantastisk återberättning av Artimisia Gentileschis liv i versform, sammanvävandes ett förstapersonsnarrativ med historierna från motiven på hennes mest kända verk “Judith halshugger Holofernes” och “Susanna i badet”.

Bad science – Ben Goldacre (A)
En engagerande, underhållande och enkel genomgång av allt som pseudovetenskap, forskningsfifflare och media gör fel i förhållande till hur vetenskap faktiskt ska bedrivas. Borde vara obligatorisk läsning i gymnasiet.

All about love – bell hooks (B)
Spirituellt närmande av kärlek, som en aktiv handling främjandes eget och andras andliga växande. Argumenterar för att kärlek är grunden till världens väl, genom mycket citat och tankar från blandad litteratur. Långa, lite kaotiska meningar och stycken, men bitvis vackert och väl tänkvärt. Varje person som läser den får nog ut något eget.

The art of learning – Josh Waitzkin (B+)
En biografi menad att förmedla lärandeinsikter genom hans egna livserfarenheter. Jag kommer främst från boken med en fascination och beundran för honom. Han är bra på att beskriva drama, som utifrån mest ser händelsefattigt ut.

A gentleman in Moscow – Amor Towles (B)
Behaglig och rolig berättelse om en aristokrats husarrest på ett hotell i Moskva, och hur han lär sig hantera livet genom kollegor och två unga flickor.

How to change – Katy Milkman (A-)
Solid och bra genomgång av vilka de vanligaste hindrena för personlig beteendeförändring är, och hur de kan hanteras.

Sett

Vem bor här, 2021 (C)
Alltid spännande att se folks hem, där det är människor som verkligen bryr sig om sina hem. Programledaren och upplägget gör det dock till ett måste att hoppa över delar.

Ragnarök, säsong 2 (A-)
Riktigt snygg norsk serie med bra karaktärer och skådespeleri, även om manuset inte alltid är så logiskt eller sammanhängande.

WeWork – enhörningens uppgång och fall (B)
Den fascinerande berättelsen kring att skapa hype och bygga upp ett mångmiljardföretag utan egentlig grund. Fantastisk applicering av psykologi, där folks längtan och önskan efter tillhörighet, att vara en del av något större, används för att skapa en närmast kultartad tilltro till ett koncept.

Luca (B-)
Okej animerad film från Pixar. Långt från deras höjder, för förutsägbar och tydlig, och med en märkligt stor produktplacering av Vespa, men har förstås charmiga stunder.

Bo Burnham: Inside (A)
Bo Burnham har en fantastisk förmåga att blanda och integrera det allvarliga och det humoristiska. Den här specialen, inspelad helt på egen hand från ett rum över ett års tid, går rejält åt det mörka hållet. Efter en timme av skratt lämnas man omvälvd och orolig för hans mående.

The wisdom of trauma (B)
Bra om beroende, men Gabor Maté tar sina lärdomar därifrån och applicerar så brett att det blir obevisbart. Till viss del också absurt, när trauma blir förklaringen till cancer.

Bo Burnham: Make happy (A)
Mörkret från hans senaste verk finns även här, men mer uppblandat med små kvickheter och interaktivitet. Öppningen och avslutet är fantastiskt.

Now you see me 2 (B+)
Värdig fortsättning, och jag älskar att man får flera magiscener så att ens behov tillfredställs. Hade förväntat mig än mer av en twist dock!

Hört

Inte skrivit ner något

Kulturkonsumtion maj

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under maj. Som vanligt har jag varit dålig på att skriva ner det jag lyssnat på – vilket en månad som den här då jag knappt jobbat, är väldigt mycket.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Skärvor av ett liv – Hédi Fried (B)
Ödmjuk och närvarande livshistoria, illustrerandes hur enkelt det är att fortsätta hoppas och tro att saker kommer gå väl, trots samhällets signaler om hat, våld och misstro. Det är svårt att föreställa sig en verklighet som ligger så långt från vardagsupplevelserna.

Bränn alla mina brev – Alex Schulman (A)
En berättelse om att kärleken inte övervinner allt, men nog kan överleva det. Imponerande historieberättande, som bara blir än mer så av att berättelsen är sann.

Silja – F. E. Sillanpää (A-)
En levande värld som omger Siljas släkt och familj, där historien om hennes korta liv får blomma ut. Välförtjänt nobelpris, där det är möjligt att slå upp vilken sida som helst för att njuta av språket.

The death of Vivek Oji – Akwaeke Emezi (B)
Stark och vacker bok om sexualitet och könsidentitet i det moderna Nigeria, och vad som fortfarande behöver döljas för den äldre generationen och samhället i stort. Starkt känslosam, på ett sätt som gjorde att jag känner att jag borde ha gråtit, men utan att tårarna någonsin kom. Kanske att jag lyssnade på den för fort.

The good earth – Pearl S. Buck (B)
Om en man och hans kärlek för den odlade jorden, och vad som händer när rikedomen tar över som drivkraft och förändrar tankesätt. Behaglig läsning, utan att på något sätt kännas revolutionerande.

Släkten Thibault I (den grå skrivboken) – Roger Martin du Gard (B)
Läses mer som en pjäs än en novell. Stolpiga och inte så trovärdiga karaktärer, men vackra scener och tankar, när författaren släpper karaktärernas realism och låter sitt språk flöda. Temat för den här tidens nobelpristagare verkar vara familjeberättelser.

The fifth season – N. K. Jemisin (A-)
Vackert och engagerande i en fascinerande värld. Välförtjänt Hugo.

The obelisk gate – N. K. Jemisin (B)
Värdig fortsättning.

The stone sky – N. K. Jemisin (B)
Värdigt avslut.

When brains dream – Antonio Zadra, Robert Stickgold (B-)
Hade tjänat på att kortas ner och minska sin akademiska överton. Hyllningarna av den egna modellen som nyskapande är tröttsamma, speciellt när de skriver saker i stil med “Vilket NEXTUP förutspår…” Det hade ju varit extremt märkligt om de tagit fram en modell som inte stämmer med den etablerade forskningen…Dock så finns mycket matnyttigt och intressant också, speciellt i hur drömmar i olika delar av sömnen har olika funktion.

Long day’s journey into night – Eugene O’Neill (B-)
I princip en biografi över O’Neills familj, vilket gjorde att han inte ville att det skulle publiceras förrän 25 år efter sin död. Hans fru höll inte med och publicerade ändå. Jag kan se mig själv se den på en teater och gå därifrån med en gäspning. En dysfunktionell familj där alla har sin dysfunktion och skyller på varandra.

Sex roller söker en författare – Luigi Pirandello (A-)
Metapjäs som dissar sin egen författare. Utforskar historiens relation till iscensättandet av detsamma. Rolig och smart, hade gärna sett live!

Red rising – Pierce Brown (B+)
Som en brutalare och råare version av Hunger Games. Kanske den bästa ljudboksadaptionen jag lyssnat på, men bra emotionalitet och fint sjungande.

Byn – Ivan Bunin (C)
Klassisk rysk litteratur med fokus på halvframgångsrika bönder och deras utmaningar under livet. Tilltalade mig inte. Det är någonting med meningsuppbyggnaden som tråkar ut mig.

Sett

Sexify (B)
Underhållande polsk serie om kvinnor som utforskar och försöker förstå sexualitet. Fint att bli påmind om att Polen inte bara är ett trångsynt land, utan att det även finns krafter som producerar serier som den här.

Colette: the French resistance fighter confronting fascism (A)
Vackert tårdrypande oscarsvinnande kortdokumentär om en 90-årig kvinna som genom en ung historiestudent kommer att för första gången besöka Tyskland och koncentrationslägret där hennes bror mördades.

The biggest little farm (A)
Som en naturfilm inspelad över sju års tid. Väldigt vacker, och det är härligt att se hur det går att återbilda land och få naturen att trivas. Snyggt uppbyggt narrativ, även om det känns lite väl bra ibland.

Mästarnas mästare, 2021 (B)
Underhållande som vanligt, intressantast är alltid början när man får se sammanfattningar av stjärnornas karriärer.

X-Men: apocalypse (B)
Klockren i sin genre. Skådespelet lämnar förstås mer att önska, men det är en skönt avkoppling.

Dokument inifrån: de utvalda barnen (B+)
Fascinerande om en Waldorfskola med egen pedagogik och dess effekt på barnen. Mest nyfiken är jag egentligen på filmarens egen upplevelse, där han minnesmässigt kom ihåg tiden som underbar, och först när han startade en facebookgrupp fick syn på att den inte var det för alla. Hade velat se en kvantitativ analys av skillnader i utfall för eleverna som gick där, och de som gick på andra skolor. Slutet där “kultledaren” inser vilken effekt han haft och gör avbön, är oerhört överraskande och väcker mycket tankar.

Kulturfrågan kontrapunkt, 2021 (A-)
Ett programkoncept som passar mig väl. Kan förstås inget om musiken, men älskar den och frågorna om konst och litteratur. Att deltagarna och programledarna är opolerade i tv-framträdanden är en del av behållningen.

Jupiter’s legacy (B)
Superhjältars barn får lida för att deras föräldrar behöver rädda världen. Intressant programkoncept som genomförs väl. Estetiskt vackert, med bra övergångar mellan olika tider. Irriterande med cliffhangerslut på säsongen.

Hört

The dirty drug and the ice cream tub – Radiolab (B)
Om upptäckten och utvecklandet av Rapamycin. En mirakeldrog som har potential för än mer mirakel, med livsförlängande kraft.

Kulturkonsumtion april

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under april.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Den omoraliske – André Gide (B)
Språket är vackert och livslustan fängslande, även om berättelsen lämnar en sur bismak med vetskapen om att Gide beskrev sig själv som pederast och åtrån i boken speglar det.

Sprache und Sein – Kübra Gümüşay (A)
Språk formar världen vi tänker kring. Vad som är en valid åsikt och ej, styrs genom vad vi accepterar som diskussionsämnen. Gümüşay lyfter både personligt och forskningsmässigt vilken effekt på individer och världen det har när vi använder ord från olika språk eller fastnar i högerextremens val av samtalsämnen. När vi placerar individer i kategorier tappar vi människan.

OBM i praktiken – Rolf Olofsson, Kenneth Nilsson (C)
Mitt intresse av att jobba som organisationspsykolog minskade genom att läsa den här boken. Torr och småduttig, den bygger inte upp ett narrativ eller fångar intresse genom framgångshistorier, utan repeterar samma steg igen och igen på samma nivå: bestäm konkreta beteendemål utifrån organisationens problem, hitta positiva förstärkare och ta bort försvagare.

Educated – Tara Westover (B)
Fascinerande berättelse om att växa upp i en mormonsk prepperfamilj där fadern kämpar med bipoläritet och modern är medberoende. En illustration av hur genetiska förutsättningar trumfar uppväxtvillkor.

Siddhartha – Hermann Hesse (A-)
Överraskande vackert och tänkvärt om att hitta det meningsfulla i livet, och vikten av personlig erfarenhet för lärdomar. Hur väl vi än vill alla, så kommer kunskap främst från den egna upplevelsen, från det egna livet.

Maybe you should talk to someone – Lori Gottlieb (B)
En terapeuts liv från alla perspektiv. Hur hennes förståelse för sig själv växer i terapi, samtidigt som hon hjälper andra till att förstå sig själva. Tydlig psykodynamisk ansats i att terapi handlar om att lyssna och utvecklas som människa, som gör att hela boken känns allmänmänsklig och tillgänglig.

Skönheten – Gabriela Mistral (B+)
Döden och livet i närvaro över ett poetliv. Fint urval och översättningar av Hjalmar Gullberg.

Binti – Nnedi Okarafor (B)
Spännande världsbygge och en trevlig närvaro. Synd att den inte fick ta tid och växa ut till en fullängdsbok. Ibland gick det alldeles för snabbt för att bli så drabbande som det hade kunnat vara.

Calypso – David Sedaris (B-)
Den sedvanliga underhållande och självutlämnande stilen som Sedaris brukar. Den här gången kring döden.

Kongens fald – Johannes V. Jensen (B)
En livstid i närheten av Kristian tyrann/den gode, från flera personers perspektiv.

Exhalation – Ted Chiang (A)
Starka och tankeväckande väl genomtänkta berättelser om mänsklighetens existens och fungerande. Imponerande i sin bredd.

A brief history of time – Stephen Hawking (B)
Jag förstår långt ifrån en majoritet av vad Hawking pratar om, men det är så fruktansvärt häftigt att mänskligheten har lyckats förstå så mycket om universum som vi ändå gjort. Det ger mig en känsla av lugn, att veta att världen är så stor och mitt liv är en så minimal del av det i ett större perspektiv.

Morgenstjernen – Karl Ove Knausgård (A-)
Vackert närvarande i det lilla. Till viss del förvirrande att berättelserna inte hänger ihop mer än de gör, men djupet i religionen och tanken kring döden genomsyrar allt. Någon gång kommer Knausgård att tilldelas ett nobelpris.

Hennes excellens Agda Rössel – Elin Jäderström (B-)
Trevlig inblick i ett stycke svensk politisk historia, med en kraftfull kvinna i centrum. Önskar att det hade varit än mer kopplat till världen och kontexten. Hade också kunnat haft en roligare utformning och röd tråd än den kronologiska.

Stories of your life and others – Ted Chiang (B+)
I samma stil som hans senare verk, med väl genomtänkta filosofiskt intressanta berättelser. På ett sätt som black mirror, utan fokus på dystopin. Exhalation kändes mognare, novellerna mer genomtänkta och vassare i sin utformning.

Sett

The matrix (B)
Effekter, berättelse och skådespeleri hållet måttet än. Imponerande.

Thunder force (C)
Underhållande, men det saknas hela tiden någonting jag inte kan sätta fingret på.

Matrix reloaded (C)
Mer fokus på krig och slagsmål, någon slagsmålsscen är helt galet lång. För mycket så, även om andra delar är underhållande.

The painter and the thief (A-)
En målare och en tjuv som stal hennes tavlor möts och bygger upp en vänskap. Det är galet att det här är en dokumentär. Var tvungen att kolla upp det för att tro på det.

Just my luck (C)
En romantisk komedi som levererar precis vad man tror. Lagom för en trött dag.

Up (A-)
Början på filmen är det mest brutalt känsloframkallande som gjorts. En vacker och mänsklig film som är väl värd att se igen och igen.

Hört

So hot right now: why we love the chile pepper – Gastropod (B)
Det finns fem övergripande chilifamiljer, med distinkta smakprofiler. Jag blir nyfiken på att odla flera och testa på ordentligt!

Ecce Homo, nakenbilden och kyrkobråket – P3 dokumentär (A)
Fint med krafterna inom kyrkan som stödde utställningen, och fascinerande att höra hur den milda tanken bakom, för att sen explodera i uppmärksamhet kring hela världen. Slutet på avsnittet är fantastiskt.

Welcome to Jurassic art redux – 99% invisible (A-)
Fascinerande kring hur det vi framförallt vet med illustrerande av dinosaurier är att som vi har framställt dem knappast stämmer. Jag älskar idén att illustrera nuvarande djur utifrån sina skelett, som en framtida artist hade kunnat göra.

Why sci-fi legend Ted Chiang fears capitalism, not A.I. – The Ezra Klein show (A)
Det här podavsnittet inspirerade mig att läsa båda hans novellsamlingar, som var fantastiska. Rädslan för kapitalismen, inte A.I. eller robotar, är så självklar när han pratar om det.

Observing the non-obvious: how to spot trend around you with Rohit Bhargava – Behavioral Grooves podcast (B-)
Bra observation att om man skriver ner spaningar hela tiden för att då och då sammanfatta dem, så kan man få syn på trender och utvecklingar som är på gång. Häftigt att Bhargava gjort det i över tio år, och skrivit en meta-spaning över framtiden utifrån det.

The real book – 99% invisible (B)
En bok med alla jazzstandards som blev det definierande verket, men var olagligt. Charmigt och fascinerande.

Kulturkonsumtion mars

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under mars.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Americanah – Chimamanda Ngozi Adichie (B)
Vackert och tankeväckande kring utanförskap med en nyansering av rasrelationer i USA från ett inifrånperspektiv. Trovärdigt med psykologisk fingertoppskänsla.

Evil – Roy Baumeister (B-)
Grunden till boken är att den populära förståelsen av ondska är felaktig. Den är vad Baumeister kallar för “The myth of pure evil” och ställer till det mer än vad den hjälper oss att möta världen. Boken är lång och krävande, ibland väl repetitiv, men det beror på att det är en systematisk genomgång som försöker vända på alla relevanta stenar och se alla perspektiv. Ofta när jag funderade på en fråga, så dök en utläggning kring just den upp som nästa underrubrik. Baumeister beskriver ondska som våld mot en annan människa, och att det finns fyra grundanledningar till det:
1) Ett sätt att snabbt och enkelt nå materiell framgång (ex. rån)
2) Svar på hot mot en fragil självbild som måste bevaras (ex. slagsmål på bar, mobbning, hedersrelaterat våld)
3) Ändamålet helgar medlen (ex. nazityskland, kommunism)
4) En njutning av den våldsamma akten i sig (ex. seriemördare, torterare)
En av de intressantaste lärdomarna från boken var skillnaden i upplevd allvarlighetsgrad mellan offer och förövare, och att våld på grund av det ofta är en eskalerande process. När du förolämpar mig måste jag knuffa till dig för att det ska vara likvärdigt, och då känner du att du måste ge mig ett knytnävsslag, varpå jag måste hugga dig med en kniv varpå…
Ytterligare en relevant aspekt är att våldsutövande är en gradvis process. På samma sätt som vid exponeringsterapi är våldsutövandet någonting som folk lär sig bli bekväma med, snarare än att vara från början. Ofta är reaktionerna initialt ett starkt motstånd, men det kan övergå till rutin eller rent av njutning över tid. Det finns en brist på sadister inom S/M-världen, och de flesta startar som masochister innan de upptäcker sin “mörka sida”.

My own words – Ruth Bader Ginsburg (B-)
Fascinerande och fint med ljudklipp från när RBG föreläser och läser upp sina yttranden, men väldigt repetitivt och ibland så dålig kvalitet på inspelningar att det knappt går att höra.

A deadly education – Naomi Novik (B)
En berättelse om magi och utbildning är alltid attraktiv, och det är roligt att huvudkaraktären är en stark tjej med mordiska krafter. Lite överdrivet hur dödlig skolan är – ingen skulle klara sig som det beskrivs – men det är enkelt att förbise för underhållningens skull.

Unnatural causes – Richard Shepherd (B-)
Ett inifrånperspektiv (ibland bokstavligt talat) på obducerande av kroppar som dött på “onaturliga” sätt. Alltid fascinerande att få ta del av en experts berättelse, passion och kunskap.

The sound and the fury – William Faulkner (C)
Varken språk- eller historiemässigt särskilt intressant. Ibland svårt att hänga med i en stream of consciousness som maler på. Jag är nog i grund och botten mest bara inte intresserad av den eran av amerikanskt litteratur.

Alla tvättar händerna – Emma Frans (B-)
Utmärkt sammanfattning av året som gått, i form av dagsboksanteckningar när det hände och kommentarer i efterhand. Emma visar på en stabilitet och förmåga att stå fast vid principer som jag uppskattar högt, och att hon samtidigt kan ta upp när det blivit tungt och jobbigt.

Seltsame Sterne starren zur Erde – Emine Sevgi Özdamar (B-)
Om författarinnans liv i Berlin, med mycket fram och tillbaka mellan öst och väst. Fascinerande som en historisk skildring av ett vanligt liv i Berlin under tiden muren stod. Det var betydligt öppnare än vad jag visste. Språkligt lättillgängligt och lite tråkigt.

Unsong – Scott Alexander (B)
Världen ur ett kabbalistiskt perspektiv, och vad som händer när verkligheten visar sig vara långt närmare bibeln än vad någon i modern tid trott. Spännande och lärorikt, men med en nördighet kring bibel och judendom som är mil över min nivå. Säkert än mer njutbar ju djupare ens kunskap där är.

Parable of the sower – Octavia Butler (B)
Som en feministisk och rasmedveten The Road, med mer fokus på vad som faktiskt för världen djupare in i en dystopi. Lämnar en med mersmak.

Four quartets – T. S. Eliot (A-)
Poesi med kraft. Vackra flöden av ord, med en rörelse och uttryck som tränger in i medvetandet även när det på en bokstavlig nivå inte säger mycket.

Integrerad primärvård – Nicola Silberleitner, Anneli Farnsworth von Cederwald, Patricia Robinson (B)
Imponerande ambitiöst med att gå igenom hur en vårdcentral kan bli bättre på beteendebaserad ohälsa. De går igenom det organisatoriskt såväl som på yrkesnivå, och lyckas på något sätt ändå få ihop det. Välstrukturerat och koncist, med många bra tankar och påminnelser.

Sett

Taskmaster, säsong 7 (B)
Kanske en av de bästa säsongerna. James Acaster är en märklig men mycket underhållande människa.

Lego masters Sverige (A-)
Galet imponerande och många riktiga bra utmaningar. Aldrig upplevt det så svårt att i ett tävlingsprogram avgöra vilka som är i topp och vilka i botten.

Strictly ballroom (C)
Söt gammal australiensk dansfilm. Lite lågbudget och oerhört onödigt att göra huvudkaraktären ful från början.

Next in fashion (B)
Coolt hur framgångsrika deltagarna redan är inom modeindustrin, och galet imponerande hur snabbt de kan skapa kompletta outfits. Jag blir inspirerad att ha mer mönster på mig, och att lära mig göra egna kläder någon gång i framtiden.

Hört

Is it possible to design an experience? (Jonathan Mann) – Behavioral Grooves (B)
En upplevelse består av förväntan, upplevelsen och minnet av upplevelsen. Minnet påverkas lika mycket av förväntan som av den faktiska upplevelsen.
Att definiera kan vara att försvåra och förstöra. Studie med gult färgprov, där de som verbalt beskrev den gula färgen var sämre på att identifiera samma nyans i ett urval efteråt. När vi sätter ord på saker sker en förenkling av en komplex värld, och den information vi lyfter i det ögonblicket dominerar över all annan information som också finns och vi uppfattar med våra sinnen.
Etisk regler kring beteendedesign:
Sanningshalt – är det sant?
Gyllene regeln – vore jag okej med att det gjordes mot mig?
Nyttan- om personen fick reda på det, skulle den tycka det var okej?
Löpsedelstestet – om det kom fram på DNs löpsedel, vore vi okej med det?

CRISPR and Jennifer Doudna (Walter Isaacson) – Tim Ferriss Show (B)
Trevlig introduktion till gensaxen CRISPR och nobelprisvinnande forskaren Jennifer Doudna. Jag håller med Walter Isaacson om den enorma världsförändrande potentialen i tekniken. Gensaxen tllsammans med de nya mRna-vaccinen är det den största revolutionen inom läkekonsten som skett sedan patogener upptäcktes.

The Ceremony – Radiolab (B-)
Underhållande men antiklimaktiskt om behovet av säkerhet vid starten av en ny kryptovaluta. Bra påminnelse om att alla valutor – inklusive svenska kronor och amerikanska dollar – bygger på en gemensam acceptans av att de är värda någonting. På tillit att andra tillskriver de ett värde.

Outsiders: An unlikely friendship – Renegades: Born in the USA (C)
Barack Obama och Bruce Springsteen poddar tillsammans. Är man förtjust i endera man – eller helst båda – kan det vara trevligt att lyssna på, men känns inte som det tillför någonting nytt eller speciellt utöver en inblick i deras vänskap och tankesätt.

Terapeutisk drift – Kriget om din själ (B)
Från systematiska fel till individens fallabilitet. Det här är ett program rätt i min anda, och jag är glad för diskussionen kring vad som gör att terapeuter inte alltid är så bra som vi önskar att vi var.

Red herring – Radiolab (A-)
Jag vet inte hur jag missat att alla ubåtar som reste runt i Sveriges farvatten under kalla kriget egentligen var stim av strömming, men det är fantastisk kuriosa och jag är glad att Radiolab berättade det för mig!

Jacob Böhme – Myter och mysterier (B+)
Blänk i en tennbägare kan leda till en förståelse av gud. Religiösa uppvaknanden fascinerar och att en skomakare samtidigt är en inflytelserik filosof och mystiker är fascinerande. Fin kombination av Eric Schüldts bredd och nyfikna frågor, med djupet och expertisen hos Per Johansson. Jag älskade Schüldts spaning att på en själslig pilgrimsfärd så behöver man ordentliga skor, vilket är både vad Jacob Böhme och en svensk mystikerskomakare stod för med sina förklaringar av mystiken.

Morgonstjärnan av Karl Ove Knausgård – Läsarpodden (A-)
Teologer är som spirituella psykologer med en moralisk kompass. Fint och själavidgande att lyssna på, och det är väldigt roligt när de så uppenbart går igång på Knausgårds stora religiösa kunskap och kopplingarna de ser!

Kulturkonsumtion februari

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under februari. Fortsatt har mitt lyssnande främst varit ljudböcker.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Becoming – Michelle Obama (B)
Trevligt med hela berättelsen och inifrånperspektivet på hennes historia och tankevärld. Intressant att höra om hennes ointresse för politik.

21 lessons for the 21st century – Yuval Noah Harari (B)
Harari är min sinnebild av en upplyst rationell människa, och är bra på att förmedla sin tankevärld i text. Boken är fylld av bra tankar, jag saknar dock den röda tråden från tidigare verk. Den här känns för mycket som det den är; en samling av texter han skrivit i olika sammanhang för olika skrifter.

12 rules for life – Jordan B. Peterson (C)
Reglerna är vettiga om man bara ser till reglerna själva. Sen visar hans motivering och resonerande på en onyanserad människosyn där det främst är kamp om en plats i hierarkin som är grunden till allt beteende och mående. Att tillskriva ordning till manlighet, och kaos till femininitet varav det föregående är det eftersträvansvärda och det andra det som ska motarbetas säger också en hel del. Han får det att låta som att det han säger är SANT när det oftast är en åsikt. Främst baserad på “källor” som bibeln, Solzjenitsyn och Nietzsche.

This was our pact – Ryan Andrews (A)
Sökandes svar på ett av vardagens små mysterier möter ett par pojkar en större värld än förväntat, och lär sig att njuta av det som är istället för att missa njutning på grund av ett mål. En oerhört vackert illustrerad och tänkvärd grafisk novell som påminner om att stanna upp och förundras.

Tiggarnas strejk – Aminata Sow Fall (B)
Trevligt skriven berättelse om hur ett samhälle är ett sammanhängande system, där det inte utan konsekvenser går att plocka bort en del. Det finns en stark makt i kollektivism, någonting som de svenska facken och befolkningen gärna skulle få påminna sig om.

A promised land – Barack Obama (C)
En halvdan genomgång av ett presidentskap. För ytligt och faktanära för att bli engagerande. Boken är mest ett försvar av hans beslut och en möjlighet för honom att ge sitt perspektiv på tiden innan och under hans första presidentperiod. Det blir aldrig privat, och går aldrig tillräckligt djupt in i någon situation för att någonsin känns intressant. Den är dessutom inte tillräckligt språkligt välskriven för att vara engagerande eller vacker. Michelles var betydligt bättre.

Anette, ein Heldinnenepos – Anne Weber (B+)
Språkligt underfundig och vacker berättelse om en kvinna som vågar sätta allt åt sidan för sin kamp för en bättre värld, men som med tid inser att den fasta övertygelsen var för naiv.

Sett

Easy A (B+)
Hade glömt hur bra den här filmen är. Älskar hennes familj och deras dynamik.

Bling Empire (C)
Underhållande meningslös inblick i rika asiaters liv i Los Angeles.

The gentlemen (B)
Snyggt, och skönt att att scener får ta tid. Hugh Grant är underbar i sin roll, och Colin Farrell genial.

In & of itself (A)
Vacker och rörande scenshow som mäktar med att befinna sig i det långsamma. Kombinationen av magi och känslor görs väl.

Grand designs Sverige (B)
Flådiga byggen är häftiga att se, behagligare programledare än Husdrömmar och intressant med ännu mer fokus på ekonomin. Dock lite tröttsama byggnadsmoralkakor.

Inside out (A)
Så fantastiskt bra illustration av känslors funktion och vikt.

Hjälp! Jag ska på opera (B)
Underhållande om att testa och lära sig uppskatta saker genom förståelse och att hitta likheter.

The big flower fight (B)
Ytterligare ett i raden av trevliga tävlingsprogram, den här gången med blomsterdekoratörer som skapar stora skulpturer.