Kulturkonsumtion januari

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under januari. Jag har lyssnat på mer saker, men som vanligt inte brytt mig tillräckligt för att skriva ner det.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

No rules rules: Netflix and the culture of reinvention – Reed Hastings & Erin Meyer (B)
Netflix jobbar för en miljö där alla presterar på max, och betalar därför de högsta löner som går för kompetensen de har. Anställda uppmuntras att ta möten med andra arbetsgivare, och ifall de blir erbjuda högre lön matchar Netflix det. Deras paroll är “frihet och ansvar”. Fri semester, arbetstider och förmågan att ta fria beslut. Undantaget är de delar där de _måste_ hålla sig till strikt lagstiftning, eller misstag är fatala.

Junge Frau, am Fenster stehend, Abendlicht, blaues Kleid – Alena Schröder (B)
Vackert utforskande av en nyupptäckt judisk bakgrund, där det nutida utforskandet blandas med anmoderns liv och leverne. Lite klumpigt ibland, författarens stil känns inte så polerad, men medryckande och engagerande.

Der Zauberberg – Thomas Mann (B)
Den bok jag ägnat längst tid åt att läsa. Började i augusti och avslutade nu. Värd det. Filosofisk och språkligt intressant, med en komplexitet som gör den svårläst men värd att läsa om igen.

City of brass – S. A. Chakraborty (B)
Lättsam fantasy med arabiska bakgrundstoner. Bra på att hålla livets komplexitet med en oklarhet kring vilka som faktiskt är goda och onda i berättelsen.

Der nasse Fisch – Volker Kutscher (C)
Hade inte klarat ett Bechdel-test, men är noirunderhållande och det var förstås kul att drömma sig iväg till Berlins gator och barer.

Sett

Encanto (B-)
En film som _nästan_ når fram på så många sätt. Sångerna är bra, men saknar ett oumph, berättelsen är bra, men för simpel, animeringen är snygg, men inget outstanding.

Casa de Papel, säsong 5 (B)
Fortsatt underhållande i sin spanskhet och jag är verkligen en sucker för heist-filmer och -serier.

Oslo 31 augusti (C+)
Triers andra film i Oslotrilogin. Ej så intressant som den första. En man kommer ut från en avvänjningsanstalt, möter vänner och försöker hantera livet, men slutar förutsägbart i suicid.

The suicide squad (C)
Uppföljaren. Mindless action på ett helt okej sätt. Var nog inte tillräckligt bakis för att faktiskt njuta av den.

The sex lives of college girls (A-)
Överraskande fint och bra om en heterogen samling människor på universitetet. Väldigt pk-representativt, men såpass underhållande att det inte blir för mycket skrivande på näsan av det.

No time to die (B)
Så här bra tycker jag inte Bond varit på länge. Levde upp till alla förhoppningar och mer därtill.

Pig (B+)
En av Nicholas Cage bästa roller, där han får vara nedstämd mästerkock som tröttnat på det livet och bara vill leva med sin gris i skogen, men tvingas ge sig in till stan i jakt efter sin kidnappade gris.

Cheer, säsong 1 (A-)
Ofantligt imponerande hur människan kan slängas omkring i luften, och pressa sig för en tränare som blivit som en mor. Snyggt tydliggörande av hur en sport/aktivitet kan rädda livet på människor, genom att ge ett fokus och ett sammanhang.

14 peaks (B+)
Nirmal Purja är en galen och stark man. Världens 14 berg över 8000 meter bestigs på 6 månader och 6 dagar. Ungefär 11 år snabbare än den näst snabbaste personen.

Världens värsta människa (B+)
Triers tredje film i Oslotrilogin, och också den bästa. Representerar så väl min generations relation till relationer och livet.

Shang-Chi and the Legend of the Ten Rings (B)
Kompetent action i kinesisk kontext med Marvels approach till film och historieberättande.

In the heights (C)
Lin Manuel Mirandas mindre intressanta sida, där det blir för mycket av hans sätt att sjunga och dansa.

Grand designs Sverige, säsong 2 (B-)
Fascinerande byggen, även om programkonceptet upprepas för tydligt för att det ska kännas genuint.

Hört

Ann Miura-Ko – Tim Ferriss show (B)
Inspirerande kring att åstadkomma saker i livet. Skiljer på att vinna och att inte förlora. Sikta alltid på att vinna.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s