En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under december. Jag har lyssnat på mer saker, men som vanligt varit dålig på att skriva ner det. Antagligen för att jag lyssnar på 2x hastigheten, och hinner med för mycket på för kort tid.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Children of Dune – Frank Herbert (A)
Ett helt annat filosofiskt djup än hur sagan började. Kan verkligen se att man kan läsa den igen och igen och ta med sig nya delar av den i varje läsning. Hade tjänat på att läsa den fysiskt istället för att lyssna på den som ljudbok.

Why you will marry the wrong person – Alain de Botton (B-)
Underhållande och många bra insikter, men en förlegad inställning att likställa otrohet med sex med andra än ens partner, och att det är omöjligt att förlåta. Där har Esther Perel en betydligt sundare och mänskligare inställning.

The 5 love languages – Gary Chapman (A-)
Nyttig genomgång av fem olika sätt att kommunicera kärlek (genom ord, genom nyttohandlingar, genom fysisk närhet, genom kvalitetstid, genom gåvor) och de problem som kan uppstå när två parter förmedlar och uppfattar kärlek på olika sätt. Jag är benägen att skriva under på den interpersonella neurobiologins inställning att “kommunikationen är problemet”.

Talking to my daughter, a brief history of capitalism – Yanis Varoufakis (B)
Jag älskar sättet att argumentera på som Varoufakis använder sig av, där han börjar i hur och varför handelsekonomi uppstått, till att i slutändan argumentera för att makten över bankväsendet och ekonomin behöver ligga hos folket på ett sätt det inte gör när riksbankerna är skilda från politiken.

Sett

Blown away: Christmas (B+)
Glas är en häftig konstform, och funkar bra i tävlingsformat!

Klaus (A)
Underbar julfilm.

Der Junge muss an die frische Luft (B)
Fantastiska barnskådespelare illustrerar den tyske komikern Hape Kerkelings barndom. Det är en sorglig berättelse om användandet av humor som försvar mot obehag, i en fasad av lättsam underhållning.

A boy called Christmas (C)
Okej underhållning, men inte mer än så.

Ratatouille (A-)
Fantastisk. Vacker, rolig och smart.

Sällskapsresan 2: Snowroller (B)
Exakt vad som behövdes i sjuka mellandagar.

Reprise (B+)
Triers första film i Oslotrilogin. Mörk och snygg om livet som ung vuxen med aspirationer, och hur svårförutsägbart det är med vem som hamnar var.

Hört

Vanishing words – Radiolab (A-)
Väldigt fascinerande om språk och demens, bland annat med en studie på nunnor där man med 85 % träffsäkerhet kunde förutsäga vem som skulle drabbas av demens 65 år efter att de skrev en uppsats. Informationstäthet i språket var positivt förebyggande.