Linus spanar på världen (v. 51)

Det alla missar när det kommer till nudging
SNS presenterade i dagarna en rapport med namnet “Grön nudge som miljöpolitiskt styrmedel” av de utmärkta forskarna Fredrik Carlson, Åsa Löfgren och Katarina Nordblom. Syftet var att undersöka på vilket sätt nudging kan användas i miljöförbättrande snarare än individstärkande syfte. Slutsatsen var på det stora hela att är en bra idé så länge det inte är åsikter som är särskilt starkt hållna. Efter presentationen av rapporten följde en paneldiskussionen med artikelförfattarna och några andra gäster, där det bollades fram och tillbaka när nudging är ett verktyg värt att använda. Fascinerande nog missar alla i panelen – utom möjligtvis Ficre Zehaie från Naturvårdsverket – en av de fundamentala aspekterna av vad nudging överhuvudtaget är. En aspekt så fundamental att den finns med i själva definitionen av begreppet, som visades på en helsida under presentationen av rapporten: “En nudge är en förändring i beslutsmiljön som påverkar människors beteende på ett förutsägbart sätt […]” En förändring i beslutsmiljön. En förändring. Det är inte att tillföra någonting nytt, utan att förändra det som ändå finns där. Oavsett om vi gör det medvetet eller inte så designar vi situationen som leder fram till beslut. Det är oundvikligt. Det nudging gör är att medvetandegöra den strukturen och effekten den har på individer. Det finns inget val kring att ha en beslutsmiljö eller inte, så den enda diskussion värd att ha kring nudgingens vara eller icke-vara, är om det har en effekt värd kostnaden. 


De bästa “best of 2020”-listorna
Istället för att vara ytterligare en i mängden av årslistor kör vi ett metaperspektiv och jag rekommenderar helt enkelt de bästa listorna. Personligen tycker jag det finns två som är värda att gå igenom. Tom Whitwell skriver ner 52 lustiga/tänkvärda/intressanta saker han lärt sig under året. Från att brittiska clowners ansiktsmakeup sparas målad på ägg, till att 報復性熬夜 är ett kinesiskt uttryck som betyder ungefär “läggtidshämndsprokrastinering” – när folk som inte har mycket kontroll över resten av sin vardag vägrar att lägga sig att sova när de borde för att åtminstone behålla någon form av kontroll över sina liv. Den andra är “Bloombergs jealousy list” där deras skribenter listar andra skribenters artiklar de önskar att de själva hade skrivit. Jag älskar blandningen av beundran och bitterhet som tillsammans bildar en ödmjukhet och en hyllning till en del av årets bästa artiklar i alla forum och format. Utmärkt sätt att hitta bra läsning i slutet av året. Jag rekommenderar varmt den fascinerande artikeln om odontologerna som blivit stjärnor inom incelvärlden. Slutet på artikeln är brutalt och elakt, och kommer hänga med mig länge.

 
Varför är pixlar fyrkantiga?
Fyrtio år efter att ha skapat den första digitala bilden så insåg upphovsmannen Russell Kirsch att kvadrater egentligen inte är den bästa formen för att förmedla en bild. Tanken slog honom att människor hade löst det bättre 1500 år tidigare när mosaiker skapades. Hans intellektuella nyfikenhet och önskan efter förbättring även med vetskapen om att han inte kommer se resultaten av det inspirerar. Ett underbart exempel på hur den intuitiva och logiska lösningen inte behöver vara den bästa, hur problem återkommer genom historien och att vi kan lära oss mycket genom att blicka bakåt. Podcasten “The happiness lab” demonstrerade det också väl nyligen när de gjorde en serie avsnitt där de pratade om hur AristotelesPlaton och Buddha uttryckte en syn på människans lycka som återkommer i modern forskning. 


95% av beslut tas omedvetet och vi kommer ihåg berättelser 22 gånger bättre än ren information
Nja. Det är siffror som upprepas på alla möjliga platser (till och med i en av världens främsta vetenskapliga tidskrifter, Nature), men som är mer hitte-på än någonting annat. Att den här typen av siffror förs vidare illustrerar väl hur blotta närvaron av siffror – ju specifikare desto bättre – påverkar hur sant vi utgår från att någonting är. Vi antar då att det har räknats på, vilket blir någon form av kvalitetsstämpel då vi fostras in i att matematiken är logisk och ofelbar. En bidragande faktor till att vi så enkelt luras av det är att grundpåståendet ofta stämmer, vi kommer exempelvis ihåg historier bättre än vad vi gör fakta, bara inte så dramatiskt mycket bättre som det brukar påstås. Snarare 2 – 6 gånger bättre. Jag gör mig själv skyldig till att överanvända specifika nummer när jag föreläser ibland och tar upp att det finns forskning som säger att vi tar upp mot 30 000 beslut per dag, men får väl försvara mig med att det också beror på vad man menar med ett beslut. 


Klimatrisk är en finansiell risk
Den finansiella världen har vaknat för de ekonomiska konsekvenserna av miljöpåverkan. Den svenska riksbanken går i frontleden och signalerar ett tydligt klimatfokus bland annat genom att välja bort “bruna” företagsobligationer. Tidigare i år gick VDn för världens största pengaförvaltare, BlackRock, ut i sitt årliga brev till sina intressenter och säger att alla företag som de investerat i kommer vara tvungna att visa en tydlig förståelse för och ett fokus på hållbarhet. När det handlar om hur nästan 8 biljoner dollar ska investeras, så pratar vi om påverkan på en skala som är svår att föreställa sig. Jag tror inte det går att överskatta hur viktigt det här är för att vi ska klara klimatmålen. Marknadsekonomin är en oerhörd kraft som riktad åt rätt håll kan åstadkomma mirakel. När BlockRocks VD tillika styrelseordförande skriver till alla bolag de äger andelar av att “Every government, company, and shareholder must confront climate change.” och till sina investerare att “We believe that sustainability should be our new standard for investing.” så är det någonting som kommer att hända. Freakonomics Radio postade dessutom en intervju med Brian Deese – tidigare hållbarhetsansvarig på BlackRock – som nu kommer att bli den högsta ekonomen under Joe Bidens nya styre i USA. Hoppet har återvänt. 


Solenergi är numera den billigaste formen av elektricitet
Mer hopp om världens framtid kommer från den icke-vinstdrivande organisationen “Our World in Data” som kollat på hur priset och teknologin bakom olika energikällor har utvecklats över tid. Den här fantastiska grafen illustrerar tydligt hur solenergi har blivit billigare än någonting annat per producerad enhet energi. Och allt tyder på att priset kommer att fortsätta att falla. Det är samma form av utveckling som har gjort att vi på en generation gått från datorer som tar upp hela rum till betydligt kraftfullare datorer som får plats i var persons ficka. Den väl läsvärda artikeln tar också upp frågan om det är efterfrågan som drivit ner priset, eller fallande priser som drivit upp efterfrågan. Ett svar som ofta är svårt att ge i komplexa sammanhang utanför den akademiska idealvärlden, men där forskare kollade vad som hände med priser och teknologi under andra världskriget när efterfrågan på vapen var omättbar. Det visade tydligt att det är efterfrågan – vårt beteende – som är den rena motorn i utvecklingen. Vilket gör mig extra glad att jobba med nudging som handlar om just att hjälpa folk att bete sig bättre. Det är på det sättet vi räddar världen.

Price of electricity new renewables vs new fossil


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s