Kulturkonsumtion juli

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under juli.


Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

The man of property – John Galsworthy (B-)
En familjesaga med för många karaktärer för att hålla reda på i en bok. John Galsworthy verkar varit en bra människa, med feministiska och antikapitalistiska värderingar som skiner igenom i boken.

Dikter – Erik Axel Karlfeldt (B)
Ett paradexempel på versform med rim. Varierar mellan väldigt bra, och ungdomligt dåligt. Den enda person som fått litteraturpriset post mortem. Satt själv i Svenska Akademien fram till sin död, och hade vid ett tidigare tillfälle tackat nej till att tilldelas priset.

The inner level – Richard Wilkinson, Kate Pickett (A-)
Övertygande om att jämlika samhällen är bra för mänskligheten, även om presenterandet av statistiken ofta är tveksamt, där y-axeln har varierande skalor och ofta inte börjar på noll.

Hyperion – Dan Simmons (A)
En samling av sex kortare berättelser i ett övergripande ramverk kring en planet där en mystiskt mordisk varelse finns. Varje berättelse är fantastisk, och helheten underbar.

Noise – Daniel Kahneman, Olivier Sibony, Cass R. Sunstein (B-)
Pedagogiskt snygg med tydliga figurer och ett väl uppbyggt resonemang. Det är dock någonting som skaver i resonerandet att brus ska vara ett minst lika stort problem som bias. Kanske att målet då är att eliminera den mänskliga faktorn? En algoritm eller AI kommer alltid vara mindre brusig än en människa. Men är inte mänskliga behov så komplexa att vi behöver mänskliga beslutsfattare?

Osebol – Marit Kapla (A)
Underbar samling anekdoter från den lilla invånarskaran i den värmländska byn Osebol. Om deras liv, historia, nutid och framtid.

Sveas son – Lena Andersson (B)
Trevlig berättelse om det svenska folkhemmet personifierat i Ragnar Johansson.
1932, år noll i folkhemmet. Han var Sveas son, folkhemsmannen, sinnebilden för den framåtsyftande mentalitet som formade det svenskaste Sverige, essensen av exceptionell måttfullhet och rationell planering utan måtta.

Dottern – Lena Andersson (B)
En precis lika trevlig fortsättning i nästa generation efter folkhemmet, och hur revolten mot det mätbara kom från hyllandet av detsamma. Roligast blev det när boken refererade till Main Street av Sinclair Lewis, som jag råkade läsa precis samtidigt.

Sett

Too hot to handle, säsong 2 (C)
Underhållande med översexuella attraktiva människor som på en paradisö blir överraskade med att inte få ha intim kontakt med varandra. Målet är att få de att fördjupa sin förståelse för relationer, vilket de ofta lyckas överraskande bra med.

EM 2020, fast det är 2021 (B+)
Trodde inte jag skulle kolla på några matcher själv, men det var överraskande trevligt och underhållande.

Young royals (B-)
Snygg och bra serie för svensk standard, men inte min smak. Sanna uppskattade den pyrande homoeroticismen.

Glow up (C)
Älskar tävlingsserier, men den här var på det stora hela undermålig.

Taskmaster, säsong 3 (B)
Utmärkt underhållande men kort säsong.

Moana (A)
Fantastisk. Håller väl, och borde ha vunnit en Oscar för låten Shiny.

Hört

My year in Mensa (B-)
Komikern Jamie Loftus tar Mensas inträdesprov med förväntan att misslyckas och skriva en rolig artikel om upplevelsen, men kommer in och tar det vidare. Efter att ha postat screenshots från gruppen öppet på twitter, blir hon blockad och hatad, men bestämmer sig för att åka på årsmötet för att ge dem en chans. Överraskande många alt-höger MAGA fans i organisationen. Men främst handlar det om vad Mensa egentligen är. En elitorganisation eller en klubb för de som aldrig hittat en annan plats i samhället? Sparkar hon uppåt eller neråt?

The ballad of Bill Gates – Behind the bastards (A-)
Intressant med en nyansering kring vem Bill är och hur han kommit dit han är. Kritiken blir ibland missriktad, som att pengar lagda på diverse projekt var ett slöseri för att det inte gav resultat. Det innebär ju att projektet utvärderades och sen las ner, det tycker jag är ett utmärkt resultat. Däremot hans ärkekapitalistiska approach trots det som tagit honom dit han är, känns osympatiskt.

Fritterin’ away genius – Cautionary tales with Tim Harford (A)
Claude Shannon revolutionerade delar av världen, men verkade inte anstränga sig så mycket utan ägnade sig åt jonglering, enhjulingar och annat smått och roligt. Hade det varit bättre om han fokuserat? Eller var det just för att han ägnade sig åt allt möjligt som det var möjligt för honom att vara kreativ? Väldigt intressant person, kommer läsa en biografi någon gång.

Kulturkonsumtion juni

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under juni. Som vanligt har jag varit dålig på att skriva ner det jag lyssnat på – men känner inte att det var så mycket eller intressant den här månaden.

Läst

Blood water paint – Joy McCullough (A)
Fantastisk återberättning av Artimisia Gentileschis liv i versform, sammanvävandes ett förstapersonsnarrativ med historierna från motiven på hennes mest kända verk “Judith halshugger Holofernes” och “Susanna i badet”.

Bad science – Ben Goldacre (A)
En engagerande, underhållande och enkel genomgång av allt som pseudovetenskap, forskningsfifflare och media gör fel i förhållande till hur vetenskap faktiskt ska bedrivas. Borde vara obligatorisk läsning i gymnasiet.

All about love – bell hooks (B)
Spirituellt närmande av kärlek, som en aktiv handling främjandes eget och andras andliga växande. Argumenterar för att kärlek är grunden till världens väl, genom mycket citat och tankar från blandad litteratur. Långa, lite kaotiska meningar och stycken, men bitvis vackert och väl tänkvärt. Varje person som läser den får nog ut något eget.

The art of learning – Josh Waitzkin (B+)
En biografi menad att förmedla lärandeinsikter genom hans egna livserfarenheter. Jag kommer främst från boken med en fascination och beundran för honom. Han är bra på att beskriva drama, som utifrån mest ser händelsefattigt ut.

A gentleman in Moscow – Amor Towles (B)
Behaglig och rolig berättelse om en aristokrats husarrest på ett hotell i Moskva, och hur han lär sig hantera livet genom kollegor och två unga flickor.

How to change – Katy Milkman (A-)
Solid och bra genomgång av vilka de vanligaste hindrena för personlig beteendeförändring är, och hur de kan hanteras.

Sett

Vem bor här, 2021 (C)
Alltid spännande att se folks hem, där det är människor som verkligen bryr sig om sina hem. Programledaren och upplägget gör det dock till ett måste att hoppa över delar.

Ragnarök, säsong 2 (A-)
Riktigt snygg norsk serie med bra karaktärer och skådespeleri, även om manuset inte alltid är så logiskt eller sammanhängande.

WeWork – enhörningens uppgång och fall (B)
Den fascinerande berättelsen kring att skapa hype och bygga upp ett mångmiljardföretag utan egentlig grund. Fantastisk applicering av psykologi, där folks längtan och önskan efter tillhörighet, att vara en del av något större, används för att skapa en närmast kultartad tilltro till ett koncept.

Luca (B-)
Okej animerad film från Pixar. Långt från deras höjder, för förutsägbar och tydlig, och med en märkligt stor produktplacering av Vespa, men har förstås charmiga stunder.

Bo Burnham: Inside (A)
Bo Burnham har en fantastisk förmåga att blanda och integrera det allvarliga och det humoristiska. Den här specialen, inspelad helt på egen hand från ett rum över ett års tid, går rejält åt det mörka hållet. Efter en timme av skratt lämnas man omvälvd och orolig för hans mående.

The wisdom of trauma (B)
Bra om beroende, men Gabor Maté tar sina lärdomar därifrån och applicerar så brett att det blir obevisbart. Till viss del också absurt, när trauma blir förklaringen till cancer.

Bo Burnham: Make happy (A)
Mörkret från hans senaste verk finns även här, men mer uppblandat med små kvickheter och interaktivitet. Öppningen och avslutet är fantastiskt.

Now you see me 2 (B+)
Värdig fortsättning, och jag älskar att man får flera magiscener så att ens behov tillfredställs. Hade förväntat mig än mer av en twist dock!

Hört

Inte skrivit ner något

Kulturkonsumtion maj

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under maj. Som vanligt har jag varit dålig på att skriva ner det jag lyssnat på – vilket en månad som den här då jag knappt jobbat, är väldigt mycket.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Skärvor av ett liv – Hédi Fried (B)
Ödmjuk och närvarande livshistoria, illustrerandes hur enkelt det är att fortsätta hoppas och tro att saker kommer gå väl, trots samhällets signaler om hat, våld och misstro. Det är svårt att föreställa sig en verklighet som ligger så långt från vardagsupplevelserna.

Bränn alla mina brev – Alex Schulman (A)
En berättelse om att kärleken inte övervinner allt, men nog kan överleva det. Imponerande historieberättande, som bara blir än mer så av att berättelsen är sann.

Silja – F. E. Sillanpää (A-)
En levande värld som omger Siljas släkt och familj, där historien om hennes korta liv får blomma ut. Välförtjänt nobelpris, där det är möjligt att slå upp vilken sida som helst för att njuta av språket.

The death of Vivek Oji – Akwaeke Emezi (B)
Stark och vacker bok om sexualitet och könsidentitet i det moderna Nigeria, och vad som fortfarande behöver döljas för den äldre generationen och samhället i stort. Starkt känslosam, på ett sätt som gjorde att jag känner att jag borde ha gråtit, men utan att tårarna någonsin kom. Kanske att jag lyssnade på den för fort.

The good earth – Pearl S. Buck (B)
Om en man och hans kärlek för den odlade jorden, och vad som händer när rikedomen tar över som drivkraft och förändrar tankesätt. Behaglig läsning, utan att på något sätt kännas revolutionerande.

Släkten Thibault I (den grå skrivboken) – Roger Martin du Gard (B)
Läses mer som en pjäs än en novell. Stolpiga och inte så trovärdiga karaktärer, men vackra scener och tankar, när författaren släpper karaktärernas realism och låter sitt språk flöda. Temat för den här tidens nobelpristagare verkar vara familjeberättelser.

The fifth season – N. K. Jemisin (A-)
Vackert och engagerande i en fascinerande värld. Välförtjänt Hugo.

The obelisk gate – N. K. Jemisin (B)
Värdig fortsättning.

The stone sky – N. K. Jemisin (B)
Värdigt avslut.

When brains dream – Antonio Zadra, Robert Stickgold (B-)
Hade tjänat på att kortas ner och minska sin akademiska överton. Hyllningarna av den egna modellen som nyskapande är tröttsamma, speciellt när de skriver saker i stil med “Vilket NEXTUP förutspår…” Det hade ju varit extremt märkligt om de tagit fram en modell som inte stämmer med den etablerade forskningen…Dock så finns mycket matnyttigt och intressant också, speciellt i hur drömmar i olika delar av sömnen har olika funktion.

Long day’s journey into night – Eugene O’Neill (B-)
I princip en biografi över O’Neills familj, vilket gjorde att han inte ville att det skulle publiceras förrän 25 år efter sin död. Hans fru höll inte med och publicerade ändå. Jag kan se mig själv se den på en teater och gå därifrån med en gäspning. En dysfunktionell familj där alla har sin dysfunktion och skyller på varandra.

Sex roller söker en författare – Luigi Pirandello (A-)
Metapjäs som dissar sin egen författare. Utforskar historiens relation till iscensättandet av detsamma. Rolig och smart, hade gärna sett live!

Red rising – Pierce Brown (B+)
Som en brutalare och råare version av Hunger Games. Kanske den bästa ljudboksadaptionen jag lyssnat på, men bra emotionalitet och fint sjungande.

Byn – Ivan Bunin (C)
Klassisk rysk litteratur med fokus på halvframgångsrika bönder och deras utmaningar under livet. Tilltalade mig inte. Det är någonting med meningsuppbyggnaden som tråkar ut mig.

Sett

Sexify (B)
Underhållande polsk serie om kvinnor som utforskar och försöker förstå sexualitet. Fint att bli påmind om att Polen inte bara är ett trångsynt land, utan att det även finns krafter som producerar serier som den här.

Colette: the French resistance fighter confronting fascism (A)
Vackert tårdrypande oscarsvinnande kortdokumentär om en 90-årig kvinna som genom en ung historiestudent kommer att för första gången besöka Tyskland och koncentrationslägret där hennes bror mördades.

The biggest little farm (A)
Som en naturfilm inspelad över sju års tid. Väldigt vacker, och det är härligt att se hur det går att återbilda land och få naturen att trivas. Snyggt uppbyggt narrativ, även om det känns lite väl bra ibland.

Mästarnas mästare, 2021 (B)
Underhållande som vanligt, intressantast är alltid början när man får se sammanfattningar av stjärnornas karriärer.

X-Men: apocalypse (B)
Klockren i sin genre. Skådespelet lämnar förstås mer att önska, men det är en skönt avkoppling.

Dokument inifrån: de utvalda barnen (B+)
Fascinerande om en Waldorfskola med egen pedagogik och dess effekt på barnen. Mest nyfiken är jag egentligen på filmarens egen upplevelse, där han minnesmässigt kom ihåg tiden som underbar, och först när han startade en facebookgrupp fick syn på att den inte var det för alla. Hade velat se en kvantitativ analys av skillnader i utfall för eleverna som gick där, och de som gick på andra skolor. Slutet där “kultledaren” inser vilken effekt han haft och gör avbön, är oerhört överraskande och väcker mycket tankar.

Kulturfrågan kontrapunkt, 2021 (A-)
Ett programkoncept som passar mig väl. Kan förstås inget om musiken, men älskar den och frågorna om konst och litteratur. Att deltagarna och programledarna är opolerade i tv-framträdanden är en del av behållningen.

Jupiter’s legacy (B)
Superhjältars barn får lida för att deras föräldrar behöver rädda världen. Intressant programkoncept som genomförs väl. Estetiskt vackert, med bra övergångar mellan olika tider. Irriterande med cliffhangerslut på säsongen.

Hört

The dirty drug and the ice cream tub – Radiolab (B)
Om upptäckten och utvecklandet av Rapamycin. En mirakeldrog som har potential för än mer mirakel, med livsförlängande kraft.

Kulturkonsumtion april

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under april.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Den omoraliske – André Gide (B)
Språket är vackert och livslustan fängslande, även om berättelsen lämnar en sur bismak med vetskapen om att Gide beskrev sig själv som pederast och åtrån i boken speglar det.

Sprache und Sein – Kübra Gümüşay (A)
Språk formar världen vi tänker kring. Vad som är en valid åsikt och ej, styrs genom vad vi accepterar som diskussionsämnen. Gümüşay lyfter både personligt och forskningsmässigt vilken effekt på individer och världen det har när vi använder ord från olika språk eller fastnar i högerextremens val av samtalsämnen. När vi placerar individer i kategorier tappar vi människan.

OBM i praktiken – Rolf Olofsson, Kenneth Nilsson (C)
Mitt intresse av att jobba som organisationspsykolog minskade genom att läsa den här boken. Torr och småduttig, den bygger inte upp ett narrativ eller fångar intresse genom framgångshistorier, utan repeterar samma steg igen och igen på samma nivå: bestäm konkreta beteendemål utifrån organisationens problem, hitta positiva förstärkare och ta bort försvagare.

Educated – Tara Westover (B)
Fascinerande berättelse om att växa upp i en mormonsk prepperfamilj där fadern kämpar med bipoläritet och modern är medberoende. En illustration av hur genetiska förutsättningar trumfar uppväxtvillkor.

Siddhartha – Hermann Hesse (A-)
Överraskande vackert och tänkvärt om att hitta det meningsfulla i livet, och vikten av personlig erfarenhet för lärdomar. Hur väl vi än vill alla, så kommer kunskap främst från den egna upplevelsen, från det egna livet.

Maybe you should talk to someone – Lori Gottlieb (B)
En terapeuts liv från alla perspektiv. Hur hennes förståelse för sig själv växer i terapi, samtidigt som hon hjälper andra till att förstå sig själva. Tydlig psykodynamisk ansats i att terapi handlar om att lyssna och utvecklas som människa, som gör att hela boken känns allmänmänsklig och tillgänglig.

Skönheten – Gabriela Mistral (B+)
Döden och livet i närvaro över ett poetliv. Fint urval och översättningar av Hjalmar Gullberg.

Binti – Nnedi Okarafor (B)
Spännande världsbygge och en trevlig närvaro. Synd att den inte fick ta tid och växa ut till en fullängdsbok. Ibland gick det alldeles för snabbt för att bli så drabbande som det hade kunnat vara.

Calypso – David Sedaris (B-)
Den sedvanliga underhållande och självutlämnande stilen som Sedaris brukar. Den här gången kring döden.

Kongens fald – Johannes V. Jensen (B)
En livstid i närheten av Kristian tyrann/den gode, från flera personers perspektiv.

Exhalation – Ted Chiang (A)
Starka och tankeväckande väl genomtänkta berättelser om mänsklighetens existens och fungerande. Imponerande i sin bredd.

A brief history of time – Stephen Hawking (B)
Jag förstår långt ifrån en majoritet av vad Hawking pratar om, men det är så fruktansvärt häftigt att mänskligheten har lyckats förstå så mycket om universum som vi ändå gjort. Det ger mig en känsla av lugn, att veta att världen är så stor och mitt liv är en så minimal del av det i ett större perspektiv.

Morgenstjernen – Karl Ove Knausgård (A-)
Vackert närvarande i det lilla. Till viss del förvirrande att berättelserna inte hänger ihop mer än de gör, men djupet i religionen och tanken kring döden genomsyrar allt. Någon gång kommer Knausgård att tilldelas ett nobelpris.

Hennes excellens Agda Rössel – Elin Jäderström (B-)
Trevlig inblick i ett stycke svensk politisk historia, med en kraftfull kvinna i centrum. Önskar att det hade varit än mer kopplat till världen och kontexten. Hade också kunnat haft en roligare utformning och röd tråd än den kronologiska.

Stories of your life and others – Ted Chiang (B+)
I samma stil som hans senare verk, med väl genomtänkta filosofiskt intressanta berättelser. På ett sätt som black mirror, utan fokus på dystopin. Exhalation kändes mognare, novellerna mer genomtänkta och vassare i sin utformning.

Sett

The matrix (B)
Effekter, berättelse och skådespeleri hållet måttet än. Imponerande.

Thunder force (C)
Underhållande, men det saknas hela tiden någonting jag inte kan sätta fingret på.

Matrix reloaded (C)
Mer fokus på krig och slagsmål, någon slagsmålsscen är helt galet lång. För mycket så, även om andra delar är underhållande.

The painter and the thief (A-)
En målare och en tjuv som stal hennes tavlor möts och bygger upp en vänskap. Det är galet att det här är en dokumentär. Var tvungen att kolla upp det för att tro på det.

Just my luck (C)
En romantisk komedi som levererar precis vad man tror. Lagom för en trött dag.

Up (A-)
Början på filmen är det mest brutalt känsloframkallande som gjorts. En vacker och mänsklig film som är väl värd att se igen och igen.

Hört

So hot right now: why we love the chile pepper – Gastropod (B)
Det finns fem övergripande chilifamiljer, med distinkta smakprofiler. Jag blir nyfiken på att odla flera och testa på ordentligt!

Ecce Homo, nakenbilden och kyrkobråket – P3 dokumentär (A)
Fint med krafterna inom kyrkan som stödde utställningen, och fascinerande att höra hur den milda tanken bakom, för att sen explodera i uppmärksamhet kring hela världen. Slutet på avsnittet är fantastiskt.

Welcome to Jurassic art redux – 99% invisible (A-)
Fascinerande kring hur det vi framförallt vet med illustrerande av dinosaurier är att som vi har framställt dem knappast stämmer. Jag älskar idén att illustrera nuvarande djur utifrån sina skelett, som en framtida artist hade kunnat göra.

Why sci-fi legend Ted Chiang fears capitalism, not A.I. – The Ezra Klein show (A)
Det här podavsnittet inspirerade mig att läsa båda hans novellsamlingar, som var fantastiska. Rädslan för kapitalismen, inte A.I. eller robotar, är så självklar när han pratar om det.

Observing the non-obvious: how to spot trend around you with Rohit Bhargava – Behavioral Grooves podcast (B-)
Bra observation att om man skriver ner spaningar hela tiden för att då och då sammanfatta dem, så kan man få syn på trender och utvecklingar som är på gång. Häftigt att Bhargava gjort det i över tio år, och skrivit en meta-spaning över framtiden utifrån det.

The real book – 99% invisible (B)
En bok med alla jazzstandards som blev det definierande verket, men var olagligt. Charmigt och fascinerande.

Kulturkonsumtion mars

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under mars.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Americanah – Chimamanda Ngozi Adichie (B)
Vackert och tankeväckande kring utanförskap med en nyansering av rasrelationer i USA från ett inifrånperspektiv. Trovärdigt med psykologisk fingertoppskänsla.

Evil – Roy Baumeister (B-)
Grunden till boken är att den populära förståelsen av ondska är felaktig. Den är vad Baumeister kallar för “The myth of pure evil” och ställer till det mer än vad den hjälper oss att möta världen. Boken är lång och krävande, ibland väl repetitiv, men det beror på att det är en systematisk genomgång som försöker vända på alla relevanta stenar och se alla perspektiv. Ofta när jag funderade på en fråga, så dök en utläggning kring just den upp som nästa underrubrik. Baumeister beskriver ondska som våld mot en annan människa, och att det finns fyra grundanledningar till det:
1) Ett sätt att snabbt och enkelt nå materiell framgång (ex. rån)
2) Svar på hot mot en fragil självbild som måste bevaras (ex. slagsmål på bar, mobbning, hedersrelaterat våld)
3) Ändamålet helgar medlen (ex. nazityskland, kommunism)
4) En njutning av den våldsamma akten i sig (ex. seriemördare, torterare)
En av de intressantaste lärdomarna från boken var skillnaden i upplevd allvarlighetsgrad mellan offer och förövare, och att våld på grund av det ofta är en eskalerande process. När du förolämpar mig måste jag knuffa till dig för att det ska vara likvärdigt, och då känner du att du måste ge mig ett knytnävsslag, varpå jag måste hugga dig med en kniv varpå…
Ytterligare en relevant aspekt är att våldsutövande är en gradvis process. På samma sätt som vid exponeringsterapi är våldsutövandet någonting som folk lär sig bli bekväma med, snarare än att vara från början. Ofta är reaktionerna initialt ett starkt motstånd, men det kan övergå till rutin eller rent av njutning över tid. Det finns en brist på sadister inom S/M-världen, och de flesta startar som masochister innan de upptäcker sin “mörka sida”.

My own words – Ruth Bader Ginsburg (B-)
Fascinerande och fint med ljudklipp från när RBG föreläser och läser upp sina yttranden, men väldigt repetitivt och ibland så dålig kvalitet på inspelningar att det knappt går att höra.

A deadly education – Naomi Novik (B)
En berättelse om magi och utbildning är alltid attraktiv, och det är roligt att huvudkaraktären är en stark tjej med mordiska krafter. Lite överdrivet hur dödlig skolan är – ingen skulle klara sig som det beskrivs – men det är enkelt att förbise för underhållningens skull.

Unnatural causes – Richard Shepherd (B-)
Ett inifrånperspektiv (ibland bokstavligt talat) på obducerande av kroppar som dött på “onaturliga” sätt. Alltid fascinerande att få ta del av en experts berättelse, passion och kunskap.

The sound and the fury – William Faulkner (C)
Varken språk- eller historiemässigt särskilt intressant. Ibland svårt att hänga med i en stream of consciousness som maler på. Jag är nog i grund och botten mest bara inte intresserad av den eran av amerikanskt litteratur.

Alla tvättar händerna – Emma Frans (B-)
Utmärkt sammanfattning av året som gått, i form av dagsboksanteckningar när det hände och kommentarer i efterhand. Emma visar på en stabilitet och förmåga att stå fast vid principer som jag uppskattar högt, och att hon samtidigt kan ta upp när det blivit tungt och jobbigt.

Seltsame Sterne starren zur Erde – Emine Sevgi Özdamar (B-)
Om författarinnans liv i Berlin, med mycket fram och tillbaka mellan öst och väst. Fascinerande som en historisk skildring av ett vanligt liv i Berlin under tiden muren stod. Det var betydligt öppnare än vad jag visste. Språkligt lättillgängligt och lite tråkigt.

Unsong – Scott Alexander (B)
Världen ur ett kabbalistiskt perspektiv, och vad som händer när verkligheten visar sig vara långt närmare bibeln än vad någon i modern tid trott. Spännande och lärorikt, men med en nördighet kring bibel och judendom som är mil över min nivå. Säkert än mer njutbar ju djupare ens kunskap där är.

Parable of the sower – Octavia Butler (B)
Som en feministisk och rasmedveten The Road, med mer fokus på vad som faktiskt för världen djupare in i en dystopi. Lämnar en med mersmak.

Four quartets – T. S. Eliot (A-)
Poesi med kraft. Vackra flöden av ord, med en rörelse och uttryck som tränger in i medvetandet även när det på en bokstavlig nivå inte säger mycket.

Integrerad primärvård – Nicola Silberleitner, Anneli Farnsworth von Cederwald, Patricia Robinson (B)
Imponerande ambitiöst med att gå igenom hur en vårdcentral kan bli bättre på beteendebaserad ohälsa. De går igenom det organisatoriskt såväl som på yrkesnivå, och lyckas på något sätt ändå få ihop det. Välstrukturerat och koncist, med många bra tankar och påminnelser.

Sett

Taskmaster, säsong 7 (B)
Kanske en av de bästa säsongerna. James Acaster är en märklig men mycket underhållande människa.

Lego masters Sverige (A-)
Galet imponerande och många riktiga bra utmaningar. Aldrig upplevt det så svårt att i ett tävlingsprogram avgöra vilka som är i topp och vilka i botten.

Strictly ballroom (C)
Söt gammal australiensk dansfilm. Lite lågbudget och oerhört onödigt att göra huvudkaraktären ful från början.

Next in fashion (B)
Coolt hur framgångsrika deltagarna redan är inom modeindustrin, och galet imponerande hur snabbt de kan skapa kompletta outfits. Jag blir inspirerad att ha mer mönster på mig, och att lära mig göra egna kläder någon gång i framtiden.

Hört

Is it possible to design an experience? (Jonathan Mann) – Behavioral Grooves (B)
En upplevelse består av förväntan, upplevelsen och minnet av upplevelsen. Minnet påverkas lika mycket av förväntan som av den faktiska upplevelsen.
Att definiera kan vara att försvåra och förstöra. Studie med gult färgprov, där de som verbalt beskrev den gula färgen var sämre på att identifiera samma nyans i ett urval efteråt. När vi sätter ord på saker sker en förenkling av en komplex värld, och den information vi lyfter i det ögonblicket dominerar över all annan information som också finns och vi uppfattar med våra sinnen.
Etisk regler kring beteendedesign:
Sanningshalt – är det sant?
Gyllene regeln – vore jag okej med att det gjordes mot mig?
Nyttan- om personen fick reda på det, skulle den tycka det var okej?
Löpsedelstestet – om det kom fram på DNs löpsedel, vore vi okej med det?

CRISPR and Jennifer Doudna (Walter Isaacson) – Tim Ferriss Show (B)
Trevlig introduktion till gensaxen CRISPR och nobelprisvinnande forskaren Jennifer Doudna. Jag håller med Walter Isaacson om den enorma världsförändrande potentialen i tekniken. Gensaxen tllsammans med de nya mRna-vaccinen är det den största revolutionen inom läkekonsten som skett sedan patogener upptäcktes.

The Ceremony – Radiolab (B-)
Underhållande men antiklimaktiskt om behovet av säkerhet vid starten av en ny kryptovaluta. Bra påminnelse om att alla valutor – inklusive svenska kronor och amerikanska dollar – bygger på en gemensam acceptans av att de är värda någonting. På tillit att andra tillskriver de ett värde.

Outsiders: An unlikely friendship – Renegades: Born in the USA (C)
Barack Obama och Bruce Springsteen poddar tillsammans. Är man förtjust i endera man – eller helst båda – kan det vara trevligt att lyssna på, men känns inte som det tillför någonting nytt eller speciellt utöver en inblick i deras vänskap och tankesätt.

Terapeutisk drift – Kriget om din själ (B)
Från systematiska fel till individens fallabilitet. Det här är ett program rätt i min anda, och jag är glad för diskussionen kring vad som gör att terapeuter inte alltid är så bra som vi önskar att vi var.

Red herring – Radiolab (A-)
Jag vet inte hur jag missat att alla ubåtar som reste runt i Sveriges farvatten under kalla kriget egentligen var stim av strömming, men det är fantastisk kuriosa och jag är glad att Radiolab berättade det för mig!

Jacob Böhme – Myter och mysterier (B+)
Blänk i en tennbägare kan leda till en förståelse av gud. Religiösa uppvaknanden fascinerar och att en skomakare samtidigt är en inflytelserik filosof och mystiker är fascinerande. Fin kombination av Eric Schüldts bredd och nyfikna frågor, med djupet och expertisen hos Per Johansson. Jag älskade Schüldts spaning att på en själslig pilgrimsfärd så behöver man ordentliga skor, vilket är både vad Jacob Böhme och en svensk mystikerskomakare stod för med sina förklaringar av mystiken.

Morgonstjärnan av Karl Ove Knausgård – Läsarpodden (A-)
Teologer är som spirituella psykologer med en moralisk kompass. Fint och själavidgande att lyssna på, och det är väldigt roligt när de så uppenbart går igång på Knausgårds stora religiösa kunskap och kopplingarna de ser!

Kulturkonsumtion februari

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under februari. Fortsatt har mitt lyssnande främst varit ljudböcker.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Becoming – Michelle Obama (B)
Trevligt med hela berättelsen och inifrånperspektivet på hennes historia och tankevärld. Intressant att höra om hennes ointresse för politik.

21 lessons for the 21st century – Yuval Noah Harari (B)
Harari är min sinnebild av en upplyst rationell människa, och är bra på att förmedla sin tankevärld i text. Boken är fylld av bra tankar, jag saknar dock den röda tråden från tidigare verk. Den här känns för mycket som det den är; en samling av texter han skrivit i olika sammanhang för olika skrifter.

12 rules for life – Jordan B. Peterson (C)
Reglerna är vettiga om man bara ser till reglerna själva. Sen visar hans motivering och resonerande på en onyanserad människosyn där det främst är kamp om en plats i hierarkin som är grunden till allt beteende och mående. Att tillskriva ordning till manlighet, och kaos till femininitet varav det föregående är det eftersträvansvärda och det andra det som ska motarbetas säger också en hel del. Han får det att låta som att det han säger är SANT när det oftast är en åsikt. Främst baserad på “källor” som bibeln, Solzjenitsyn och Nietzsche.

This was our pact – Ryan Andrews (A)
Sökandes svar på ett av vardagens små mysterier möter ett par pojkar en större värld än förväntat, och lär sig att njuta av det som är istället för att missa njutning på grund av ett mål. En oerhört vackert illustrerad och tänkvärd grafisk novell som påminner om att stanna upp och förundras.

Tiggarnas strejk – Aminata Sow Fall (B)
Trevligt skriven berättelse om hur ett samhälle är ett sammanhängande system, där det inte utan konsekvenser går att plocka bort en del. Det finns en stark makt i kollektivism, någonting som de svenska facken och befolkningen gärna skulle få påminna sig om.

A promised land – Barack Obama (C)
En halvdan genomgång av ett presidentskap. För ytligt och faktanära för att bli engagerande. Boken är mest ett försvar av hans beslut och en möjlighet för honom att ge sitt perspektiv på tiden innan och under hans första presidentperiod. Det blir aldrig privat, och går aldrig tillräckligt djupt in i någon situation för att någonsin känns intressant. Den är dessutom inte tillräckligt språkligt välskriven för att vara engagerande eller vacker. Michelles var betydligt bättre.

Anette, ein Heldinnenepos – Anne Weber (B+)
Språkligt underfundig och vacker berättelse om en kvinna som vågar sätta allt åt sidan för sin kamp för en bättre värld, men som med tid inser att den fasta övertygelsen var för naiv.

Sett

Easy A (B+)
Hade glömt hur bra den här filmen är. Älskar hennes familj och deras dynamik.

Bling Empire (C)
Underhållande meningslös inblick i rika asiaters liv i Los Angeles.

The gentlemen (B)
Snyggt, och skönt att att scener får ta tid. Hugh Grant är underbar i sin roll, och Colin Farrell genial.

In & of itself (A)
Vacker och rörande scenshow som mäktar med att befinna sig i det långsamma. Kombinationen av magi och känslor görs väl.

Grand designs Sverige (B)
Flådiga byggen är häftiga att se, behagligare programledare än Husdrömmar och intressant med ännu mer fokus på ekonomin. Dock lite tröttsama byggnadsmoralkakor.

Inside out (A)
Så fantastiskt bra illustration av känslors funktion och vikt.

Hjälp! Jag ska på opera (B)
Underhållande om att testa och lära sig uppskatta saker genom förståelse och att hitta likheter.

The big flower fight (B)
Ytterligare ett i raden av trevliga tävlingsprogram, den här gången med blomsterdekoratörer som skapar stora skulpturer.

Kulturkonsumtion januari

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på under januari. Jag har upptäckt ljudböcker, så min podkonsumtion har minskat rejält. Min läsning har däremot varit väldigt hög, på grund av lite jobb och lite lust att göra saker.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Tower of myriad mirrors – Tung Yueh (C)
Ett berättarsätt som är väldigt främmande för mig, och svårt att bli engagerad i. Vet ej om det beror på att boken är närmare 400 år gammal, eller om det är för att den kinesiska referensvärlden med gamla kejsare och ministrar är någonting jag inte känner till.

Against empathy – Paul Bloom (C-)
Intressant uppdelning av empati i emotionell och kognitiv empati, där han anser den förra vara mer negativ än positiv, och vice versa för den senare. Starkt bristande i sina argument, och verkar utgå från en dikotomi av antingen/eller istället för att ställa frågan hur mycket empati som är mest användbart. Boken är i princip en enda lång argumentation för rationalitet och genomtänkta beslut. Hade kunnat vara 300 sidor kortare.

Norra latin – Sara Bergmark Elfgren (B-)
Trevliga relationer och karaktärer med fint ihopkopplade historier. Hade klarat mig utan magin.

Spellsinger – Alan Dean Foster (C)
Trevlig fantasy i en värld där däggdjur och människor står på samma fot, men inte särskilt välkonstruerat eller skickligt skrivit. För mycket försök till humor baserad i inblandningen av vår värld för min smak.

Orden som befriar – Marie Cardinal (B+)
Närvarande och öppenhjärtigt i utmaningen att gå från att livet faller ihop till att lära sig hantera allting. Beskrivningen på bokens baksida att det handlar om en kvinna som är på väg in i en djup psykos verkar dock inte stämma, utan diagnosen vore snarare emotionellt instabil personlighetsstörning. Jag förstår varför psykoanalytiker hyllar boken, även om psykoanalysen i sig från mitt perspektiv inte ges någon speciell makt. Det huvudpersonen lär sig är att möta sin ångest.

Know my name – Chanel Miller (A)
Oerhört starkt och modigt att så sårbart och öppet beskriva upplevelsen kring rättegången efter att ha blivit sexuellt ofredad. Författaren klarar av att göra det intimt, nära och drabbande, samtidigt som det finns en distans och ett övergripande perspektiv. Tårarna kommer ofta under läsningens gång.

Jag ser allt du gör – Annika Norlin (C)
Novellsamling av ett vardagligt liv. Ingenting som känns nytt, spännande eller annorlunda, utan ganska genomsnittligt berättande av vardagsdrama på en lugn nivå. Kan ha färgats negativt av att jag lyssnade på ljudboken som är inläst av Olof Wretling. Han är så starkt förknippad med sitt eget berättande att jag fick svårt att se bortom hans stämma.

My early life – Winston Churchill (B-)
Högtravande och med en brittisk humor som ganska ofta slår fel. Ibland absurt, som när herr Churchill stoltserade med att han försörjde sig själv under tjugo års tid. Vilket var tack vare de möjligheter som hans familj förlänat honom, som gjorde att han kunde tjäna motsvarande £12 000 per kväll av föreläsande efter Boerkriget. Samtidigt spännande att läsa en mans egen förståelse av sitt tidiga liv, och människors syn på världen kring sig kring skiftet till 1900-talet.

Thérèse Desqueyroux – François Mauriac (B+)
Vackert språkligt och engagerande historiemässigt, om en kvinna som längtar efter ett annat liv och förgiftar sin man.

My grandfather’s blessings – Rachel Naomi Remen (A)
Vacker samling av visdom från ett liv som ägnats åt döden och existensen. Värdet av ett människoliv är oändligt, och vi kan alla stärka gnistan hos alla omkring oss.

Ångest – Pär Lagerkvist (C)
Ungdomspoesi från andra världskrigstider. Ångest och själasmärta rätt igenom, med stadiga rim.

Hjärtats sånger – Pär Lagerkvist (B)
Tio år senare hade Lagerkvist gått över till kärleken och döden, med mindre fokus på rimmen och mer på känslan.

XBT – Niklas Möller, Isabel Petrini (B)
Trevlig genomgång av hur KBT och framförallt ACT/RFT kan vara till hjälp i existentiella frågor som är en del av livet i terapirummet. Bra påminnelse om vikten av kontexten och tidiga lärdomar i varje funktionell analys.

In praise of idleness and other essays – Bertrand Russell (B)
Det är frustrerande att läsa hur Russell redan 1932 skrev en essä om idiotin med 8 timmars arbetsdagar, där han förespråkar fyra timmar så att tiden finns för ro och kreativitet. I övrigt mycket mot fascism och kommunism, förespråkandes en sansad socialism. Bra essä om barnauppfostran och att möte döden.

Sett

Soul (B)
Okej animerad film, men lite märklig animationsstil och röster som inte passar helt. Inte en av Pixars bättre för mig.

Wonder woman 1984 (C-)
Märkligt dålig uppföljare som har så många logiska brister att hjärnan måste stängas av för att inte tycka allt för illa om den. Inte ens actionscenerna är särskilt bra.

Modern family, säsong 1-5 (B)
En av de smartare och finare enkla komediserierna som gjorts.

Taskmaster, säsong 9-10 (B+)
Fantastiskt tävlingskoncept. Vill vara med. Kanske blir tvungen att arrangera de bästa tävlingarna med vänner när det blir möjligt!

Kissing Jessica Stein (C)
Ett riktigt antiklimaktiskt slut förstör vad som hade kunnat vara en fin film.

Sagen om ringen (C)
Hade glömt hur halvdana jag tycker de här filmerna är.

Sagan om de två tornen (C)
Jepp, halvdant.

Fate: The Winx saga (C-)
Dålig fantasy är ibland precis det som behövs.

Blown away, säsong 2 (B)
Älskar tävlingsprogram där man får se människor göra det de är på bra. I det här fallet glasblåsning.

Pretend it’s a city (B)
Fran Lebowitz är en karaktär, och det är roligt att se hur mycket Scorsese älskar hennes sätt att prata.

Hört

How much do we really care about children? – Freakonomics (B-)
Forskningsstödet för barnkuddar i bilen är väldigt svagt, det verkar fungera precis lika bra med det vanliga bältet.

Den första och sista kärleken – P1 dokumentär (B)
Vackert om en kärlek som återkommer genom livet. Hur känslor stannar i kroppen och hur trådar går att återfinna samtidigt som livet fortsätter levas.

Kulturkonsumtion, det bästa från 2020

Ett märkligt år går till ända, men det har gett gott om möjlighet till att läsa, se och lyssna på saker. Det här är en samling av allt det bästa jag har upplevt i kulturväg under året som gått.

Läst

Humankind – Rutger Bregman (A+)
En fantastisk exposé av människans fungerande genom tiderna som direkt påverkade min bild av världen och mina medmänniskor. Boken kontrasterar Thomas Hobbes bild av männniskan som grundläggande korrupt med Rosseaus bild av att det är civilisationens styrning som är grunden till det onda och att människan i grunden är altruistisk. Bregman går igenom berömda fall ur historien (Milgram, Flugornas herre, Stanford prison experiment, förintelsen och påskön), visar på ny information och andra tolkningar som i slutändan innebär att individen vill väl, men att det ändå kan leda till negativa konsekvenser. Övertygande och upplyftande, en bok att komma tillbaka till när jag behöver må bättre.

Axion esti – Odysseas Elytis (A)
Underbart flödande språkmässigt under. En bok jag vill äga och komma tillbaka till. Med fördel ackompanjerat av Mikis Theodorakis tonsättning av verket.

Never split the difference – Chris Voss (A)
Tidvis frustrerande amerikansk i sin grandiosa övertygelse om vad som är rätt med väl utvalda exempel, men lärorik och användbar. Att lyckas i förhandling är mycket som att vara en bra terapeut: du behöver lyssna, använda tystnad, ställa öppna frågor, sammanfatta och spegla för att få mer information. I slutändan är det motparten som behöver ta ställning och säga “ja, precis”. Att få in någon i en kedja av “ja-sägande” (som är ett klassiskt tips) upplevs ofta manipulativt och genomskinligt, bättre att få person att säga nej till någonting i ett tidigt stadie så att den upplever sig vara i kontroll. Det bästa “nejet” är ett nej som inte sägs, utan snarare lägger tillbaka frågan på den andra parten, till exempel “Hur ska jag göra det?”. Ska en summa föreslås är det bättre att föreslå ett spann, där det önskade är den lägsta siffran i spannet. Ex. “Vad är ditt löneanspråk?” “Jag tänkte mig någonstans 43 500 – 47 000 kr”. Gärna också med en så specifik siffra som möjligt.

De hemliga breven från munken som sålde sin Ferrari – Robin Sharma (A)
Fängslande, underhållande och bra påminnelse om vad som faktiskt är viktigt i livet.

Boken om te – Kakuzō Okakura (A)
Filosofiskt behaglig skrift med utgångspunkt i teceremonin och därifrån om livet, varseblivande och varande. En bok att återkomma till och lära sig av i olika faser av livet.

The road – Cormac McCarthy (A)
Poetiskt ordligt flödande dystopi där jag själv inte hade mäktat med att överleva, men en far och son kämpar vidare.

Dyalogus creaturarum moralizatus / skapelsens sedelärande samtal (A)
Den första bok som någonsin trycktes i Sverige, vilket var år 1483. En samling av 122 fabler med kommentarer ämnade att inspirera predikningar. Fantastiskt underhållande bilder och ofta oerhört märkliga inslag i berättelserna! En favorit är hur man fångar en elefant, från samtal nummer 89.

We are the weather – Jonathan Safran Foer (A)
Jag har varit vegetarian sedan jag läste Safran Foers bok “Eating Animals” 2010. Om tio år till kan jag förmodligen blicka tillbaka och se att det var den här boken som fick mig från vegetarian till (åtminstone) 2/3 vegan. Jag älskade hur plågad boken är, där han brottas med sina egna svårigheter i beteendeförändringen trots all kunskap han besitter. Att viljan att göra väl inte räcker, utan det kräver agerande.

Samlade verk – Lydia Sandgren (A)
Har dragit mig för att läsa, men den är fantastiskt skicklig i alla delar. Imponerande och klart välförtjänt av augustpriset.

Jag har också levat, en brevväxling mellan Astrid Lindgren och Louise Hartung – Jens Andersen, Jette Glargaard (A)
Fascinerande nyansering av barnboksförfattaren Astrid Lindgren som visar att hon också var en vinälskande, prästhatande, melankolisk, hårt arbetande kvinna som var enkel att älska. L Hartung var fascinerande i egen rätt, och verkar vara en viktig del av vad som gjort Lindgren så gigantisk i Tyskland.

Sett

Psykos i Stockholm (A)
“Ibland önskar jag att händelser skulle döda mig istället för att göra mig starkare.”

The fight (A)
Om American civil liberties union (ACLU) och deras kamp för mänskliga rättigheter, i strid med Trumps administration. Oerhört välgjord. Känslosam och upprörande.

Queen’s Gambit (A)
Fantastiskt vacker och ljudmässigt magisk. En underbar estetik med bra story, lagom mycket schack för att intressera en entusiast utan att avskräcka ett icke-fan och med skådespelarinsatser som bara kan applåderas.

AlphaGo: the movie (A)
Jag visste att det var stort när AlphaGo vann över världsettan Lee Sedol (18 världsmästartitlar!) i Go, men inte hur stort. Väl ihopklippt och dramatiskt berättande om resan dit, med känslomässiga frågor om hur vi ska känna när det vi sett som mänsklighetens främsta prestationer krossas av datorn. Eller fördjupas mänskligheten i samspel med datorns kraft?

Greta (A)
Tårar i ögonen halva filmen. Viktig, vältalig och välproducerad. Fascinerande inblick i en familj och kampen för en existentiell fråga. Alla borde se den.

Dokument inifrån: Vaccinkrigarna (A)
Wallraffreportage inifrån antivaccinrörelsen. Oerhört snygg illustration av vad det är som driver rörelsen, den starka förståelse för vad som engagerar människor och hur man får folk att ändra åsikt. En praktisk demonstration av kraften i kognitiv dissonans och bekräftelsebias i att forma ställningstaganden.

Hört

Forest 404 – BBC Radio 4 (A+)
Briljant. Fantastisk pod som dels är radioteater – en sci fi berättelse om en framtid där naturen inte längre finns – dels informativa analyser av världen vi befinner oss i och dels ljudlandskap av Bonobo.

Team human. You are not so smart. (A)
Spoilers aren’t possible in any art of value. The value comes from people asking questions or thinking about things. Things that can be spoiled are only of limited value, they are consumables in the same way as fast food or a candy bar. It’s enjoyable short-term, but doesn’t help you develop or learn in any way.
Humans can embrace ambiguity, it’s unpleasant, but it’s what makes us uniquely human. Algorithms destroy that. They say that someone is 80 % likely to do/buy something and target ads to them, and thereby they might raise the likelihood to 90 %. Algorithms aren’t innocent things that help us find the things we like by presenting them, the presentation itself shapes what we do. It makes us lose diversity and thereby the things that make us unique and wonderful.

Flashback forever (A)
Tre komiker läser flashbacktrådar och berättar för varandra (och oss) om vad de stöter på. Mycket skratt och rå humor. Kanske bästa avsnittet och en bra början är Hjälp! Jag är kär i min handläggare.

The case of the missing hit – Reply all (A)
Fantastisk berättelse om en pophit som inte går att hitta på nätet, och ingen kritiker känner igen.

Octomom – Radiolab (A)
En bläckfisk i bråddjupet. Inget ljus. Många fiender. Hur länge stannar hon för att skydda sina ägg? Längre än något annat känt djur. Fascinerande och gripande.

Speedy beet – Radiolab (A)
Beethoven satt tempomarkeringar på sina symfonier i slutet av sin karriär, som är betydligt snabbare än de brukar spelas. Varför? Några absurda förklaringar testas, och man får höra exempel på hur hans verk låter i olika tempon. När människor själva håller takten tenderar de att vara för snabba på långsamma tempon, och för långsamma på snabba. Där vi är bäst på att hålla tempot är 92 – 96 BPM. Varför är det människans naturliga tempo? Ingen förklaring ges.

A spoonful of sugar – Choiceology (A)
För att någonting upprepat ska bli av krävs det ett element av omedelbar belöning. Vi underskattar behovet av det hos oss själva och andra. Temptation bundling/mary poppins-effect är sätt att göra det. Ayelet Fishbach har gjort intressant forskning, bland annat som visat att elever gör fler matteuppgifter i ett klassrum med färgade pennor och musik. En annan bra studie lät deltagare välja mellan att läsa igenom skämt och få lite betalt per minut, eller läsa igenom en datormanual och få mycket betalt per minut. De flesta valde datormanualen för pengarnas skull, men tjänade i slutändan mindre för att de ägnade mindre tid åt det.

Happiness lessons of the ancients: Aristotle – The happiness lab (A)
Allt i moderation. Även moderation.

Text och musik med Eric Schüldt (A)
Så. Oerhört. Vackert.

Verlassen: Paula ist wieder Single – Schnapsidee (A)
Modigt. Starkt. Imponerande. Att nyligen ha blivit lämnad och ha kraften att gråta, känna och skratta i en pod är oerhört coolt.

Togo 2010 – When we were kings (A)
Erik Niva är fantastisk på historieberättande och har varit med om mycket märkliga saker. Vackert och engagerande när fotbollen bara är glasögon för att se på världen, på det sätt som herr Niva gör.

Mary Karr: the master of memoir on creative process – Tim Ferriss show (A)
Stark levnadsberättelse som berättas av en bra berättare. Liknande David Sedaris, på det bästa av sätt.

Kulturkonsumtion december

En samling av en del av det jag läst, sett och lyssnat på (fast knappt något sånt, för det skrev jag inte ner) under december.

Betygen är godtyckliga och beror på saker som mitt humör, om jag ätit på senaste, sovit ordentligt, hur vädret är, vad det senaste jag läste var och förmodligen en lång rad andra saker utom min kontroll. På ett ungefär betyder betygen ändå:
A = Jag kommer att entusiastiskt prata om det med en rad personer.
B = Det var värt att läsa/se/lyssna på.
C = Okej, men inte minnesvärt.
D = Det här var dåligt, önskar att jag gjort något annat.

Läst

Herrarna satte oss hit – Elin Anna Labba (B)
Belysande av en del av nordisk historia som gärna glöms bort. Ofta är vi medvetna om hur illa ursprungsbefolkningen i USA har behandlats, men vi glömmer lätt vår egen. Kan gärna paras med filmen Sameblod för att bli riktigt drabbad av hur illa Sverige bettet sig.

The stranger – Albert Camus (B)
En märklig liten berättelse med en berättare som jag upplever autistisk. Känslolös, men där också fascinerande. Förstår dock inte storheten. Kan bero på att absurdismen/existentialismen inte talar till mig.

Ögonblick av evighet – Juan Ramón Jiménez (C+)
Små korta dikter som nog hade tjänat mycket på att läsas på originalspråk. Inte dåligt, men bilderna och känslorna känns inte tillräckligt mycket.

Köttets tid – Lina Wolff (A-)
Brutalt bra. Smärtsam skärpa i språk och bilder, med en historia som i all sin absurditet känns levande och verklig.

Motivationsrevolutionen – Magnus Lindwall & Olof Röhlander (B)
Svår att betygsätta. Jag gillar self-determination theory som med grunderna autonomi, kompetens och tillhörighet är ett utmärkt ramverk för att förstå vad som faktiskt är viktigt för människor. Det var trevligt med författarnas kommentarer i slutet av varje kapitel. Samtidigt är den extremt slarvig i sin forskningsbas. Källförteckningen består av åtta huvudsakligen populärvetenskapliga verk. De tar upp “ego depletion” och “broken windows theory” utan problematiserande. Det känns som en bok skriven för att åka ut på föreläsningsturné. Jag hade förväntat mig mer av Lindwall, som kritiserade “Omgiven av idioter” hårt och rättvist för dess ovetenskaplighet.

Fria män – Halldór Laxness (C)
Subtilt märklig i sitt hanterande av språk. Inte engagerande eller drabbande, men en typisk berättelse av en nobelprisvinnare. En episk familjeberättelse, många som dör, socialism, dåliga relationer och ett lands utveckling.

Gould’s book of fish – Richard Flanagan (B+)
En långsam start leder in i fascinerande bok full av lager, diskret humor och självreferenser, med en opålitlig berättare som gör den värd att läsa igen.

A farewell to arms – Ernest Hemingway (C)
Mörkt om krig, kärlek och död. Väldigt mycket alkohol som konstant konsumeras, även under graviditet.

Jag har också levat, en brevväxling mellan Astrid Lindgren och Louise Hartung – Jens Andersen, Jette Glargaard (A)
Fascinerande nyansering av barnboksförfattaren Astrid Lindgren som visar att hon också var en vinälskande, prästhatande, melankolisk, hårt arbetande kvinna som var enkel att älska. L Hartung var fascinerande i egen rätt, och verkar vara en viktig del av vad som gjort Lindgren så gigantisk i Tyskland.

Sett

Billie Eilish: same interview, the fourth year (B)
Så häftigt att följa någon med ett nedslag och en reflektion varje år. Hon växer i mina ögon för varje år jag ser henne.

Kärlek och anarki (B-)
Positivt överraskad efter en trailer som såg tafflig ut.

Dokument inifrån: Vaccinkrigarna (A)
Wallraffreportage inifrån antivaccinrörelsen. Oerhört snygg illustration av vad det är som driver rörelsen, den starka förståelse för vad som engagerar människor och hur man får folk att ändra åsikt. En praktisk demonstration av kraften i kognitiv dissonans och bekräftelsebias i att forma ställningstaganden.

The boat that rocked (C)
Trevlig film med bra skådisar, men slarvar manusmässigt bort en historia som hade kunnat ha en mycket bättre tråd genom sig.

Ted Lasso (A-)
Varm och vacker berättelse om vänskap och positivitet, skildrat genom en amerikansk fotbollstränare som blir anställd i premier league för att misslyckas.

Now you see me (B)
Underbar kombination av heist och magi. Onödig romans och lite klumpigt skådespeleri stoppar den från att nå de högsta av höjder.

Hjem til jul – säsong 2 (C)
Långt ifrån nivån på säsong ett. Lättsamheten och utforskandet har ersatts av sorg.

Tjuv & polis (B-)
Kul att få följa poliser i arbete, se vilka misstag som är lätta att göra, och framförallt kul att fundera över hur man själv hade gjort det (förstås alltid med resultatet “jag hade varit bättre”).

Julkalendern: Mirakel (C)
Helt okej överlag, med väldigt fint slut.

The west wing, säsong 2 (B)
Imponerande engagerande, välskrivet och inspirerande.

Hört

Böglyftet: julkalendern – Flashback Forever (C)
Bara tre avsnitt värda att lyssna på. Fotografen, Ralph Peeker och sista avsnittet med flygaren.

Linus spanar på världen (v. 51)

Det alla missar när det kommer till nudging
SNS presenterade i dagarna en rapport med namnet “Grön nudge som miljöpolitiskt styrmedel” av de utmärkta forskarna Fredrik Carlson, Åsa Löfgren och Katarina Nordblom. Syftet var att undersöka på vilket sätt nudging kan användas i miljöförbättrande snarare än individstärkande syfte. Slutsatsen var på det stora hela att är en bra idé så länge det inte är åsikter som är särskilt starkt hållna. Efter presentationen av rapporten följde en paneldiskussionen med artikelförfattarna och några andra gäster, där det bollades fram och tillbaka när nudging är ett verktyg värt att använda. Fascinerande nog missar alla i panelen – utom möjligtvis Ficre Zehaie från Naturvårdsverket – en av de fundamentala aspekterna av vad nudging överhuvudtaget är. En aspekt så fundamental att den finns med i själva definitionen av begreppet, som visades på en helsida under presentationen av rapporten: “En nudge är en förändring i beslutsmiljön som påverkar människors beteende på ett förutsägbart sätt […]” En förändring i beslutsmiljön. En förändring. Det är inte att tillföra någonting nytt, utan att förändra det som ändå finns där. Oavsett om vi gör det medvetet eller inte så designar vi situationen som leder fram till beslut. Det är oundvikligt. Det nudging gör är att medvetandegöra den strukturen och effekten den har på individer. Det finns inget val kring att ha en beslutsmiljö eller inte, så den enda diskussion värd att ha kring nudgingens vara eller icke-vara, är om det har en effekt värd kostnaden. 


De bästa “best of 2020”-listorna
Istället för att vara ytterligare en i mängden av årslistor kör vi ett metaperspektiv och jag rekommenderar helt enkelt de bästa listorna. Personligen tycker jag det finns två som är värda att gå igenom. Tom Whitwell skriver ner 52 lustiga/tänkvärda/intressanta saker han lärt sig under året. Från att brittiska clowners ansiktsmakeup sparas målad på ägg, till att 報復性熬夜 är ett kinesiskt uttryck som betyder ungefär “läggtidshämndsprokrastinering” – när folk som inte har mycket kontroll över resten av sin vardag vägrar att lägga sig att sova när de borde för att åtminstone behålla någon form av kontroll över sina liv. Den andra är “Bloombergs jealousy list” där deras skribenter listar andra skribenters artiklar de önskar att de själva hade skrivit. Jag älskar blandningen av beundran och bitterhet som tillsammans bildar en ödmjukhet och en hyllning till en del av årets bästa artiklar i alla forum och format. Utmärkt sätt att hitta bra läsning i slutet av året. Jag rekommenderar varmt den fascinerande artikeln om odontologerna som blivit stjärnor inom incelvärlden. Slutet på artikeln är brutalt och elakt, och kommer hänga med mig länge.

 
Varför är pixlar fyrkantiga?
Fyrtio år efter att ha skapat den första digitala bilden så insåg upphovsmannen Russell Kirsch att kvadrater egentligen inte är den bästa formen för att förmedla en bild. Tanken slog honom att människor hade löst det bättre 1500 år tidigare när mosaiker skapades. Hans intellektuella nyfikenhet och önskan efter förbättring även med vetskapen om att han inte kommer se resultaten av det inspirerar. Ett underbart exempel på hur den intuitiva och logiska lösningen inte behöver vara den bästa, hur problem återkommer genom historien och att vi kan lära oss mycket genom att blicka bakåt. Podcasten “The happiness lab” demonstrerade det också väl nyligen när de gjorde en serie avsnitt där de pratade om hur AristotelesPlaton och Buddha uttryckte en syn på människans lycka som återkommer i modern forskning. 


95% av beslut tas omedvetet och vi kommer ihåg berättelser 22 gånger bättre än ren information
Nja. Det är siffror som upprepas på alla möjliga platser (till och med i en av världens främsta vetenskapliga tidskrifter, Nature), men som är mer hitte-på än någonting annat. Att den här typen av siffror förs vidare illustrerar väl hur blotta närvaron av siffror – ju specifikare desto bättre – påverkar hur sant vi utgår från att någonting är. Vi antar då att det har räknats på, vilket blir någon form av kvalitetsstämpel då vi fostras in i att matematiken är logisk och ofelbar. En bidragande faktor till att vi så enkelt luras av det är att grundpåståendet ofta stämmer, vi kommer exempelvis ihåg historier bättre än vad vi gör fakta, bara inte så dramatiskt mycket bättre som det brukar påstås. Snarare 2 – 6 gånger bättre. Jag gör mig själv skyldig till att överanvända specifika nummer när jag föreläser ibland och tar upp att det finns forskning som säger att vi tar upp mot 30 000 beslut per dag, men får väl försvara mig med att det också beror på vad man menar med ett beslut. 


Klimatrisk är en finansiell risk
Den finansiella världen har vaknat för de ekonomiska konsekvenserna av miljöpåverkan. Den svenska riksbanken går i frontleden och signalerar ett tydligt klimatfokus bland annat genom att välja bort “bruna” företagsobligationer. Tidigare i år gick VDn för världens största pengaförvaltare, BlackRock, ut i sitt årliga brev till sina intressenter och säger att alla företag som de investerat i kommer vara tvungna att visa en tydlig förståelse för och ett fokus på hållbarhet. När det handlar om hur nästan 8 biljoner dollar ska investeras, så pratar vi om påverkan på en skala som är svår att föreställa sig. Jag tror inte det går att överskatta hur viktigt det här är för att vi ska klara klimatmålen. Marknadsekonomin är en oerhörd kraft som riktad åt rätt håll kan åstadkomma mirakel. När BlockRocks VD tillika styrelseordförande skriver till alla bolag de äger andelar av att “Every government, company, and shareholder must confront climate change.” och till sina investerare att “We believe that sustainability should be our new standard for investing.” så är det någonting som kommer att hända. Freakonomics Radio postade dessutom en intervju med Brian Deese – tidigare hållbarhetsansvarig på BlackRock – som nu kommer att bli den högsta ekonomen under Joe Bidens nya styre i USA. Hoppet har återvänt. 


Solenergi är numera den billigaste formen av elektricitet
Mer hopp om världens framtid kommer från den icke-vinstdrivande organisationen “Our World in Data” som kollat på hur priset och teknologin bakom olika energikällor har utvecklats över tid. Den här fantastiska grafen illustrerar tydligt hur solenergi har blivit billigare än någonting annat per producerad enhet energi. Och allt tyder på att priset kommer att fortsätta att falla. Det är samma form av utveckling som har gjort att vi på en generation gått från datorer som tar upp hela rum till betydligt kraftfullare datorer som får plats i var persons ficka. Den väl läsvärda artikeln tar också upp frågan om det är efterfrågan som drivit ner priset, eller fallande priser som drivit upp efterfrågan. Ett svar som ofta är svårt att ge i komplexa sammanhang utanför den akademiska idealvärlden, men där forskare kollade vad som hände med priser och teknologi under andra världskriget när efterfrågan på vapen var omättbar. Det visade tydligt att det är efterfrågan – vårt beteende – som är den rena motorn i utvecklingen. Vilket gör mig extra glad att jobba med nudging som handlar om just att hjälpa folk att bete sig bättre. Det är på det sättet vi räddar världen.

Price of electricity new renewables vs new fossil